Oanade vinster med kvalitetsregister
Användningen av kvalitetsregister kan vara viktigare än man tror.
Kolorektalcancerregistret tros spela en roll i att överlevnaden i ändtarmscancer förbättras från 56,9 procent 1995 till 61,7 procent 2012. Dessutom snabbar de på implementeringen av ny kunskap.
Karl Kodeda är docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra och ansvarig för ändtarmscancerdelen i kvalitetsregistret. Tillsammans med ett antal medförfattare har han beskrivit den svenska utvecklingen i en artikel i tidskriften Colorectal Disease.
– Jag har känt att vi lägger oerhört mycket resurser på kvalitetsregister i Sverige och blev nyfiken på vad man får tillbaka helt enkelt. Därför försökte vi göra vetenskaplig publikation på det temat, säger Karl Kodeda.
Det är så klart svårt att säga att ett kvalitetsregister är den enda nyckeln till de positiva siffrorna. Men mycket pekar på att kvalitetsregistret spelar en roll i att överlevnadsprocenten ökat.
Kvalitetsregistren fungerar som en kanal för kunskapsöverföring, och den som är intresserad av sitt område har här en stor möjlighet att både sprida och få kunskap. Dessutom spelar de en stor roll i implementeringen av kunskap, här har Karl Kodeda och hans medförfattare noterat att kvalitetsregistren bidrar till att ny kunskap kommer ut i verksamheten snabbare.
– Man brukar säga att det tar lång tid innan ny kunskap implementeras, det brukar röra sig om fem till tio år, vi ser att det rör sig om 1-2 år innan ny kunskap implementerats inom vissa områden.
Hur ska man då använda kvalitetsregistret på ett bra sätt, för att det ska ge största möjliga nytta?
– Jag tror att vi kanske gapar efter lite för mycket idag. Jag tror att man ska registrera så lite som möjligt men sådant som vi kan använda så mycket som möjligt. Jag tror också att man kunde effektivisera det för att försöka begränsa det som registreras. Vi försöker till exempel få automatisk överföring från våra egna journalsystem.
Det är också viktigt att inte ha en övertro till kvalitetsregistren, påpekar Karl Kodeda.
– Man får vara medveten om att det är en väldig kraft i kvalitetsregisterdata och att man ska tänka sig för när det gäller att använda dem som styrmedel både när det gäller kunskap och att knyta ekonomiska incitament till kvalitetsregistren.
Det finns fyra viktiga skäl till de förbättrade resultaten i behandlingen av rektalcancer varav registret är en viktig sådan. De övriga tre är: 1. Förbättrad peri- och postoperativ vård med betoning på smärt- och vätskebehandling, 2. Standardiserad operationsbehandling med konsekvent införande av TME-kirurgi, 3. Preoperativ strålning ad modum Glimelius/Påhlman. Möjligen kan man lägga till en femte, som skulle vara den under senare år införda behandlingskonferensen.