Kvalitetsersättning – ett alternativ till DRG?
Det var temat för måndagsmorgonens seminarium om kvalitet och vinster i vården, arrangerat av revisionsföretaget Ernst & Young, som samma dag hade bytt namn till EY.
EY presenterade under seminariet en rapport om kvalitetsutvärdering i primärvården. Ett genomgående tema i rapporten var svårigheterna att enas om vad kvalitet i sjukvården är. Politiker, tjänstemän och läkarprofession har helt olika syn på kvalitetsbegreppet och vad man egentligen ska mäta i sjukvården.
Nicole Silverstolpe, chef för Regionalt cancercenter för Stockholm-Gotland, fokuserade på nyttan för patienterna.
– Kvalitet är när vi levererar det som patienterna behöver. Jag ser bristande kontinuitet som ett av de stora kvalitetsproblemen i dag. Vårdprocesserna borde styras på ett smartare sätt.
Gunnar Neméth, vice styrelseordförande för Capio:
– För professionen kan kvalitet vara att sänka blodtrycket så att patienten slipper stroke om 10 år. För politiker kan det vara att öka tillgängligheten, så att de blir omvalda nästa gång. För oss i vården är kvalitet relaterat till patientnytta och patientnöjdhet.
Joakim Ramsberg, Myndigheten för Vårdanalys, ansåg att de kvalitetsmått som oftast diskuteras i dag är designade för höga tjänstemän och politiker.
– De är dåligt anpassade för patienterna. Det är en brist att man diskuterar kvalitet utifrån de mätresultat som finns i exempelvis Öppna jämförelser, istället för att bygga nya indikatorer utifrån exempelvis Socialstyrelsens God Vård-begrepp.
Daniel Brämhagen, EY, sa att för kvalitetsregistren mäts kanske 20 000 variabler.
– Det finns inte en chans att det finns avnämare som kan ta hand om alla de mätvärdena. Är det så att vi behöver färre men enklare mått?
Joakim Ramsberg, Myndigheten för Vårdanalys, höll med:
– Ett exempel på ett sådant mått skulle kunna vara funktionsförmågan 12 månader efter en stroke. Det finns och rapporteras, men ingen tar ansvaret för det. Det finns även snabbare processmått, som andelen som får trombolysbehandling. Men inte heller för det måttet finns någon mottagare.
Gunnar Neméth betonade att det inte finns någon motsättning mellan medicinsk kvalitet och att hålla nere kostnader.
– Tvärtom. Inom Capio talar vi om kvalitetsbristkostnader. Det är dyrt att ha låg kvalitet.
– I England representeras patienterna av community boards knutna till sjukhusledningen. Patientorganisationer och profession har också viktiga roller för att definiera kvalitet. Och politikerna ska hållas lite längre bort.
