Kunskapsstyrning ger den bästa vården
Vi vill att våra sjukvårdspolitiker styr ram och inriktning och att professionen står för vården. Det ger långsiktighet och motverkar ryckighet på grund av byten av politiska majoriteter.
Professionalitet bygger på kunskap som i sin tur kräver tid för fortbildning, tillräckliga patientunderlag och jämförelser genom nationella kvalitetsprogram.
När man jämför hjärtsjukvårdens kvalitet i Skåne framgår problemen i dessa avseenden.
En fullt genomförd kunskapsstyrd vård måste dimensioneras på ett helt annat sätt så att alla delar finns med. Bland annat därför måste resurserna till sjukvården öka.
Men man kommer också att kunna spara pengar och skapa en mänskligare vård, genom att patienterna blir omhändertagna på rätt sätt och i rätt tid.
Den högspecialiserade vården måste styras av staten då det ofta handlar om relativt sällsynta och komplicerade sjukdomar.
Patientunderlagen är ofta för små för att det ska gå att bedriva verksamhet på samtliga universitetssjukhus.
Bland annat därför har regeringen tillsatt en utredning, som tyvärr arbetar för långsamt.
Universitetssjukhusen har stora ekonomiska problem som bör åtgärdas snabbt.
Specialiserad vård bör styras regionalt
Den specialiserade vården ska styras regionalt. Det skapar bättre möjligheter för samordning och effektivitet.
Skåne är geografiskt litet, med en koncentrerad befolkning, och skulle ganska lätt kunna hitta rätt vårdstruktur.
Här räcker det med fyra akutsjukhus för specialiserad vård och en högspecialiserad vård främst fördelad mellan Lund och Malmö.
Samtidigt finns det mycket klokskap i att bara ha ett regionsjukhus i en region som Ivar Friman skriver i detta nummer.
Detta betyder inte att de små sjukhusen ska läggas ned utan att de kan utvecklas till kvalitativt bra närsjukhus.
Vården måste bli gränsöverskridande
Vi tror att det behöver bli en gränsöverskridande sjukvård där primärvårdsläkare, öppenvårdspecialister och sjukhusläkare samverkar i närsjukvården.
Närsjukvården tillgodoser framför allt invånarnas behov av omhändertagande av de vanliga sjukdomarna inom primärvård, internmedicin och geriatrik.
Sådan vård måste i tillräcklig utsträckning byggas upp både i stora och små kommuner.
Vi tänker oss att närsjukvården skall vara styrd och finansierad av en huvudman: landstinget eller kommunen. Den skall samtidigt vara nära knuten till äldreomsorgen, gärna med samma huvudman. Det kan ses som en utveckling av de gemensamma nämnder mellan landsting och kommuner, som regeringen nu genomför.
Närsjukvården på mindre orter bör vara distriktsläkarbaserad med egna närsjukvårdsplatser för de äldre och konsultinsatser från andra specialiteter.
Större orter kan ha vårdplatser på närsjukhus för internmedicin med telemetri och ischemiövervakning, strokevård och geriatriska platser.
Specialistmottagningar för diabetes, hjärtsjukdomar, urologi, ortopedi med mera kan komplettera.
Redan idag finns exempel på det, för Skånes del i Landskrona och Simrishamn.
Vi föreslår också att närsjukvård utvecklas vid regions- och länssjukhus i anslutning till akutintag och akutavdelningar för att kunna observera patienter och snabbt sortera dem till rätt vårdnivå, vilket också kan vara hemmet.
Ska man få bättre rationalitet och mänskligare vård måste fler patienter också kunna behandlas i särskilda boenden eller i hemmet och slippa åka till akutmottagningen och bli inlagda över natten på överfulla vårdavdelningar. Man bör också satsa på effektiva mobila team som komplement.
Målet är att bemanna jourlinjer på frivillig väg
Genom att antalet akutsjukhus minskar kommer antalet jourlinjer också att minska. Primärjour i kirurgi och ortopedi koncentreras till regions- och länssjukhus. Vid närsjukhus kan en jourlinje delas till exempel av allmänläkare, internmedicinare och geriatriker.
Målet är att på frivillig väg bemanna jourlinjer med tillräckligt många läkare för att ge bra arbetsmiljö och säker och tillgänglig vård för patienterna.
Skulle Skåne liksom övriga landet genomföra sådana lösningar, tror vi, att invånarna får en mänskligare sjukvård och läkarna kommer i större utsträckning att kunna ägna sig åt patienterna och samtidigt få ett hållbart arbetsliv.
Gunnar Sandberg,
ordförande
i Sjukhusläkarföreningen
Anders Dahlqvist,
styrelseledamot
i Sjukhusläkarföreningen
