Kunskapsbygget sköts av specialitetsföreningarna

I Danmark är det specialitetsföreningarna (De läkarvetenskapliga sällskapen) som står för byggstenarna i det nationella kunskapsbygget.
Artikeln ingår i temat Sjukvården i DanmarkSundhedsstyrelsen har det överordnade ansvaret för de nationella kliniska riktlinjerna, men det är specialitetsföreningarna själva, via sina styrelser, som bestämmer vilka läkare som ska ingå i framtagandet av riktlinjerna.
Samma sak gäller för regionernas cirka 85 rikstäckande kvalitetsdatabaser. Regionerna administrerar och finansierar, men specialitetsföreningarna bestämmer vilka som ska sköta det omfattande kunskapsbygget.
I Danmark utarbetas de nationella kliniska riktlinjerna enligt en speciell modell och tidsplan.
I korthet gåt processen till så här:
Efter att ha konsulterat ett expertråd ber Sundhedsstyrelsen specialitetsföreningarna att välja ut 5-10 personer. 8-10 avgränsade frågeställningar slås fast.
En referensgrupp tillsätts, bestående av personer eller organisationer som berörs av riktlinjen, som får komma med råd under arbetets gång. Det kan handla om representanter för en kommun eller en patientorganisation.
Frågeställningarna, de evidensbaserade bedömningarna och rekommendationerna sammanställs till en rapport som går ut på en bred remissrunda och även till utomstående experter på området för peer-review.
Den normala tiden för att få fram en riktlinje är ett år.
Utöver de nationella riktlinjer som överordnat styrs av Sundhesstyrelsen har det också varit möjligt de senaste åren för andra grupper inom hälso- och sjukvården att söka medel ur en statlig pott till egna nationella riktlinjer baserade på en internationell metod kallad AGREE II instrumentet (Appraisal of Guidelines for Research and Evaluation).
Sundhedsstyrelsen har ansvaret för att välja ut vilka som ska få stöd, men utarbetandet av riktlinjerna sker utanför Sundhedsstyrelsens regi och rekommendationerna kan vara annorlunda än Sundhedsstyrelsens.