Nyhet

Krympande bakjour och brist på läkare med jourkompetens

Antalet läkare i bakjouren vid Hallands sjukhus i Halmstad har krympt till hälften de senaste två åren. Nu är situationen skör och bristen på läkare med jourkompetens har blivit patientosäker, menar kärlkirurg Peter Danielsson.

I en operationssal på Hallands sjukhus i Halmstad står kärlkirurg Peter Danielsson och
genomför en ballongvidgning på en patient, en äldre dam som till följd av dålig blodcirkulation hade smärtor och sår i foten. Genom en liten slang i patientens ljumske har han dessförinnan fört in röntgenkontrast för att få en bild av patientens blodcirkulation och se hur han kan få igång den.

En vanlig dag som denna, med planerade kirurgiska ingrepp och operationer, är läget under kontroll. Men som överläkare och specialist är Peter Danielsson även bakjour för sjukhuset en dag i veckan och en eller ett par helger i månaden. Och den beredskapen har blivit allt skörare på senare tid, enligt Peter Danielsson, trots att bakjourskollegerna i Varberg ställer upp och tar vissa av helgerna i Halmstad.

Vi har inte kunnat fylla på med specialister underifrån, numera är det svårt att hitta läkare med kompetens för att vara bakjour. Peter Danielsson, kärlkirurg, Hallands sjukhus, Halmstad.

För ett par år sedan var antalet läkare i bakjouren dubbelt så många som nu. Men efter pensionsavgångar och personer som har slutat har bakjoursgruppen krympt till fem.

– Vi har inte kunnat fylla på med specialister underifrån, numera är det svårt att hitta läkare med kompetens för att vara bakjour. Bakjouren bemannas av specialister och det är en bristvara. På sikt kan det bli ännu större brist och det är något som inte kan lösas med pengar för det finns inte folk, säger Peter Danielsson när han är färdig med ballongsprängningen och sjuksköterskorna rullar patienten till ett intilliggande rum.

Visst skulle man vid en anställning kunna ställa krav på att den sökande måste gå bakjour som ett villkor för att få tjänsten.

– Men antingen kanske ingen sökande har den kompetensen. Eller också kanske den sökande är en oerhört kompetent bröstkirurg som man inte vill nobba bara för att personen inte är beredd att gå bakjour. Om man ska söka sig hit vill man ha ett meningsfullt arbete, inte bara anställas för att kunna täcka en jourlinje, resonerar Peter Danielsson innan han reser sig igen för att titta till patienten.

I dag rekryteras många direkt till bakjourslinjen. De är mer oerfarna och det tycker jag är patientosäkert. Peter Danielsson, kärlkirurg, Hallands sjukhus, Halmstad.

När han själv var färdigutbildad gick han 4-5 år som specialist innan han kunde komma in i bakjoursledet, berättar han sedan han bekräftat för sjuksköterskan att patienten nu ska vara i fyra timmars sängläge.

– Men i dag rekryteras många direkt till bakjourslinjen. De är mer oerfarna och det tycker jag är patientosäkert, säger han.

Peter Danielsson, kärlkirurg, genomför ballongvidgning på en patient.FOTO: Ebba Blume

En avgörande faktor som gör det ännu svårare att bemanna bakjourgruppen är att läkare i dag har blivit allt mer subspecialiserade, menar Peter Danielsson, och förklarar:

– När jag började i yrket var de flesta överläkare ganska breda. De gjorde all typ av kirurgi. Så är det inte längre i dag. I stället har alla sjukhus karaktären av ett universitetssjukhus; antingen är du bröstkirurg eller kärlkirurg och däremellan specialiteterna är det nästan vattentäta skott.

Det arbete som kan tänkas dyka upp på en jour, som exempelvis traumakirurgi, berör då inte ens läkarens dagliga arbete. Då är det väldigt svårt för en nyutbildad doktor som har nischat sig inom bröstkirurgi vid ett universitetssjukhus att helt plötsligt, utan erfarenhet träda in och ta rollen som jour, menar Peter Danielsson.

En tilltagande subspecialisering har skett i hela landet, på alla sjukhus och inte bara universitetssjukhus, enligt Peter Danielsson.

– Vi har kärlteam, bröstteam och kolorektal-team och inget samarbete däremellan. Det är inte bra, men det är oundvikligt och vi kan inte bromsa den utvecklingen.

Men i Varberg har man ju satsat på akutläkare, som ska stå för just bredd?

– Ja, men även om tanken med akutläkare är god, så handlägger akutläkarna i Varberg kirurgiska fall med sämre kompetens än kirurgklinikens underläkare, hävdar Peter Danielsson.
Som jour handlägger han även avvikelsefallen på akuten och har märkt att många av dem har sin rot i just oerfarenhet bland läkarna på akuten.

– Det är ganska många fall som är typiskt kirurgiska, där vi har tydlig handläggning, men där patienter skickas iväg från akuten med en tablett av akutläkare. Det händer från och till att oerfarna läkare på akuten skickar hem patienter som inte ska skickas hem, säger Peter Danielsson.

Vad ska man då göra för att lösa situationen?

– Man måste organisera sjukvården på ett annat sätt. Vi har samma sjukvårdsorganisation som vi haft sedan hundra år tillbaka och den är inte längre ändamålsenlig, säger Peter Danielsson, som föreslagit att man borde samarbeta med närliggande sjukhus, som Helsingborg, något som dock region- och landstingsgränserna tycks sätta stopp för.

– Lösningen är inte att centralisera mer, utan ett samarbete mellan olika mindre sjukhus, säger han.

Och i stället för att en liten region som Halland förutom två olika primärjourer ska ha två olika bakjourer som blir allt svårare att bemanna, borde sjukhuset utbyta den ena bakjourslinjen inrätta en kärlberedskapslinje, anser Peter Danielsson.

– Har man ett akutsjukhus, bör där finnas kärlkompetens. Kommer du in med livshotande blödning kan du inte säga att i dag har vi ingen kärldoktor som kan operera dig. Det som kan vara mest akut är akuta blödningar och där har vi ingen jour i dag, medan vi har en jour för all annan kirurgi som inte är så bråttom.

Men hur skulle en sådan beredskapslinje bemannas om man redan nu har ont om personal?

– Då får vi som är kärlkirurger i den beredskapslinjen försöka komma in när behövs, säger Peter Danielsson, som flera gånger försökt framföra förslaget om kärlberedskapslinje till arbetsgivaren.

Enligt arbetsgivaren finns dock inte tillräckligt med folk till detta, eftersom kirurgerna måste bemanna bakjourslinjen.

Det finns visserligen knappt något akutsjukhus idag som har heltäckande specialiteter, medger Peter Danielsson,  men framhåller ändå vikten av att införa kärlkirurgisk kompetens i beredskap.

–  Vi hade till exempel en kvinna här i 20-årsåldern som hade fått en stor blödning. Hon hade bråck på njurpulsådern och höll på att blöda ihjäl. Hon klarade sig, men det förutsatte att detta var på dagtid. Hade inte vi funnits på plats där just då, hade hon inte överlevt, säger han.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-05

Efter Sjukhusläkarens avslöjande-SKL:s rapport reviderad och publicerad på nytt- men med samma bristfälliga statistik som tidigare/Omstridd cancerbehandling lockar svenska patienter-och ges nu inom offentlig vård i Finland/ Porträttet: Fikru Maru lär sig på nytt vad frihet är/Ökat tryck på specialistutbildning för saudiska läkare i Skåne-Sjukhusläkaren möter tre av de saudiska läkarna/Transparenta prislistor ska bromsa kostnader för vård utomlands

Prenumerera