• 06 mars 2017
• 1
• AV: Karin Båtelson

Vi tröttnade på uttalanden om att läkare ständigt är kompensationslediga efter jour och dessutom orsakar hyrläkarbehovet. Läkarförbundet anlitade därför en oberoende konsultfirma PWC som i samarbete med landstingen skulle räkna på läkares arbetstid i verkligheten.

4001 läkare ingick från 17 olika typer av verksamhetsområden på elva sjukhus – varav tre universitetssjukhus – i 13 landsting. Lite drygt hälften var specialistläkare/överläkare.

Resultaten visar att läkare arbetar – efter att kompensationstid och ledigheter är bort­räknade – i snitt 41,1 timmar per vecka. Lägger man till beredskapen tillkommer ytterligare fyra timmar. Det är mer än någon annan yrkesgrupp.

Adderar dessutom de timmar som våra medlemmar anger om mängden obetald och oregistrerad övertid så blir siffrorna ännu högre.

Varför håller vi då fast vi ett arbetstidsavtal där vi arbetar mer än vad vi får betalt för?

Anledningen är att vi inte med dagens förutsättningar ser något som är bättre. Ur både samhällets och läkares synpunkt så ska ett arbetstidsavtal ge så mycket vård som möjligt, skapa förutsättningar för vårdens utveckling och garantera att rätt kunskap finns för alla typer av sjukdomsfall dygnet runt. Det ska dessutom ge ett hållbart yrkesliv.

Om vi ska täcka dygnets alla timmar med alla läkarkompetenser dygnet runt med rullande skiftarbete (som normalt innebär 32-36 timmar/vecka) så kommer vi att behöva bli många fler av varje specialitet på varje sjukhus. Dessa finns förstås inte, men även om de fanns så skulle det medföra mindre erfarenhet per läkare, färre kontaktytor, minskad kunskaps­överföring och sämre kontinuitet. Med jouravtalet finns också en flexibilitet att under vissa perioder av livet arbeta mer och andra mindre, här ser man en stor variation.

Men självklart ska det arbete vi utför vara rätt ersatt. Vi står nu inför en avtalsrörelse och lön, arbetstider och arbets­miljö måste hänga med i utvecklingen.

Läkare är en resurs som samhället har investerat mycket pengar i. Om vi ska hålla livet ut måste det garanteras att arbetstider hålls och att jourer inte är för tätt schemalagda eller för hårt belastade.

Vi måste, även med jouravtalet, bli fler på många arbetsplatser för att få en dräglig arbetsmiljö. Sjukhusläkarna har i våra yrkanden i avtalsrörelsen bland annat påtalat tydliga krav på jour­befrielse för gravida läkare och för läkare över 55 år, i båda fallen efter egen begäran. Vi ser också att den gamla Beredskap B spelat ut sin roll med dagens kommunikationsmöjligheter, så att all beredskap bör ersättas enligt Beredskap A. Beredskap A bör dessutom höjas.

Det ansvar vi har för patienter och vården, alla år det tar att bli specialist och sen att under hela arbetslivet uppdatera och förmedla kompetens måste synas i varje revision och avtalsrörelse. Erfarenhet ska löna sig. Det måste också synas i lönekuvertet för att yngre läkare ska välja en sjukhusspecialitet.

Sjukvården har nu seglat upp som den viktigaste frågan för Sveriges medborgare, vilket vi tycker är självklart. Hälsan tiger still och det motsatta ser vi nu.

Våra medlemmar runt om i landet har stärkt oss och kampviljan är god för en bättre vård och bättre villkor. Läkarförbundet har skapat sidan ”Tryggvård.se” där vi vill visa hur det är att vara läkare och vårdens förutsättningar. Lika stolt som man är som läkare när något går bra, lika lätt är det att känna sig personligt ansvarig när något går fel. Vi vill inte se att de organisatoriska bristerna tar överhanden och att man far illa eller rent av lämnar vården.

”Tryggvård.se” är i skrivandets stund den snabbast växande fackförbundssidan och redan under den första veckan nåddes över 300 000 människor av våra artiklar, filmer och krönikor!  Suget är enormt  och kommentarsfälten fylls på hela tiden. Bland annat har vår lilla film ”Jour och Beredskap” gått som en löpeld. Den kan vara bra för de som ogrundat uttalar sig att se på.

Jätteroligt alltså. Läkares röster är grundläggande för vården.