Vi ska jaga geparder
Det kändes konstigt efter den långa sommaren att åter bege mig med tidiga morgonbussen till Södersjukhuset. Men väl på plats i föreläsningssalen kändes det som att knappt någon tid gått sedan sist. Den kursansvarige för Klinisk Medicin-blocket såg vänlig ut och och precis som i kursen Medicinsk diagnostik förra terminen kände jag mig välkommen och uppskattad och priviligerad på samma gång. Vi fick veta att Södersjukhusets målsättning är att vi ska få gå den bästa kursen av alla läkarstudenter i hela Sverige, eller sa han världen? Så kan jag inte minnas att någon av mina tidigare arbetsgivare sagt till mig någon gång. ”Vår målsättning är att ni ska jobba på den bästa arbetsplatsen i hela världen”. Det fick mig att vilja vara om inte den bästa så i alla fall en ruskigt bra läkarstudent.
Dagens första föreläsning handlade om akuta koronara syndrom. Det började med att vi fick höra om ett patientfall och det var lätt att leva sig in i dramatiken. Medelålders man, EKG visar ST-höjningar i flera avledningar, ventrikelflimmer. Bråttom, bråttom! PCI-intervention görs i tid och ett par dagar senare är mannen i princip helt återställd. Resten av föreläsningen handlade om diagnostik och behandling. Det var mycket att hålla reda på och hålla i sär. Avslutningsvis fick vi se en filmsnutt med en man som springer ifatt ett bytesdjur på savannen som jagas av en gepard. Så snabba ska vi vara i framtiden! Jag försökte se framför mig hur jag står på akuten, möter en person med bröstsmärta, gör en snabb diagnos (EKG+anamnes+status), påbörjar behandling, sätter PVK och snabbt rusar med patienten upp till HIA eller PCI-lab… Men ”ni får absolut inte glömma defribillator, mask och blåsa på vägen upp”, påminde föreläsaren. Nej, för då kan patienten hinna dö i hissen på väg upp. Tur att jag har 3,5 år kvar av utbildningen. Just nu känner mig ungefär lika snabb som en snigel om geparden ska symbolisera hjärtinfarkten.
Resten av dagen fick vi höra om allergi, anafylaxi och astma. Vi fick veta vilken otrolig utveckling som skett för astmapatienter. Så sent som 1980 dog 191 personer under 65 år av sin astma. I dag kan de flesta med rätt medicinering leva som vanligt och lika länge som om de inte hade haft sin sjukdom. Jag hoppas att en liknande utveckling sker för många andra sjukdomar som i dag orsakar lidande och risk att dö i förtid.
Det är kul att vara tillbaka!
