Vem ska göra vad i vården?
Diskussionen gällde rutiner runt vår patientmottagning. Att fler yrkesgrupper har eget ansvarsområde är bra, men om det innebär att fel arbetsuppgifter med automatik ska gå över till läkarkåren så är det ineffektivt.
Stora förändringar har skett i vården. Nya yrkesgrupper med legitimation som sjuksköterskor och biomedicinska analytiker har förändrat sitt sätt att arbeta. Undersköterskor har på många ställen ersatts i stort med sjuksköterskor. Sjukvårdsbiträden finns bara kvar i ringa omfattning. Antalet läkarsekreterare har minskat och också fått andra arbetsuppgifter. Antalet läkare och sjuksköterskor har istället ökat så att vi nu ligger i topp i OECD-statisktiken.
Detta i kombination med nya arbetsformer, metoder och IT-fiering och inte minst bristen på vårdplatser och andra organisatoriska brister gör att vi måste se över vem som gör vad i vården. Resurser och kompetenser ska utnyttjas på bästa sätt.
Vården skulle tjäna enormt i effektivitet på att på många ställen återfå personer med eget ansvarsområde som att sköta mottagningen med att ta in patienter, förbereda på rummen, assistera vid undersökningar, (en undersökning som kräver tre händer tar dubbelt så lång tid för en ensam doktor), assistera patienten, ta ha hand om en del av intygshanterande och förberedande pappersarbete, kanske ha tid att svara i avdelningstelefonen och att prata med patienterna mellan behandlingar och åtgärder.
Behovet av detta ser förstås olika ut på olika arbetsplatser beroende av vårdnivå, vilken typ av patienter man har, bemanningsituation och hur man är van att arbeta. Tänk efter om det fattas någon yrkesgrupp på just din arbetsplats – tex undersköterska, sjukvårdsbiträde, läkarsekreterare eller plusarbetare…
Att arbeta i team betyder inte att alla ska göra allt och att alla dessutom helst ska klara sig själv.
Karin Båtelson,
vice ordförande i Sjukhusläkarföreningen
Som doktor har jag inget emot att plocka fram och städa efter mig själv, hämta rörelsehindrad pat i väntrummet och hjälpa till med av/påklädning, adressera och frankera post, ta betalt och skriva kvitton osv. Som skattebetalare däremot kan jag reta mig på att vi först kostar på folk en lång och svindyr utbildning och därefter betalar dom höga löner men inte utnyttjar dom bättre. Kanske vore det dags att införa en ny personalkategori i vården, läkarassistenter. Rätt personer skulle här med ett minimum av utbildning kunna bidra enormt till att effektivisera verksamheten på många håll.
Så rätt, Karin! Det finns ingen privat finansierad verksamhet som skulle använda sin dyraste och mest kompetenta arbetskraft till att städa, kopiera mm mm. Det handlar om att utnyttja vårdens resurser på ett effektivt sätt.