• 12 juni 2017
• 2
• AV: Karin Båtelson

Karolinska Institutets Medical Management Center (MMC) utförde på uppdrag av Läkarförbundet en granskning av effekterna för vården när läkare finns i ledningen. Man tittade på 220 artiklar, 88 i sin helhet, publicerade under de senaste tio åren i Europa, Amerika och Australien.

Resultaten visar på att medicinsk kompetens i ledningen är bra för både vårdresultat, patientsäkerhet och patient- och personalnöjdhet. Man visade också att verksamheter som leds på medicinsk grund kan implementera nya och mer effektiva arbetssätt och tekniker snabbare. En viktig förklaringsfaktor är att medicinsk kompetens möjliggör bättre strategiska beslut och prioriteringar­­ med förståelse för både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser utifrån patientens medicinska behov.

Verksamheterna i fråga har också god budgetkontroll och kostnadseffektivitet, förutsatt att chefer och medarbetare med medicinsk kompetens hade möjlighet att vara delaktiga i budgetprocessen och kände sig delaktiga, annars hade inte det medicinska ledarskapet inte alltid de önskade effekterna.

Det lokala ledarskapet är den basala framgångsfaktorn i vården. Att leda en kunskapsorganisation med utpräglat autonoma professioner med eget driv innebär att man måste ha ett ledarskap som tillvaratar och frigör den medicinska kompetensen.

Läkare som arbetar kliniskt är alltid ledare. De beslut som tas i mötet med patienten påverkar alla andra yrkes­grupper. Besluten påverkar dessutom kostnaden.

Även chefen påverkar sin omgivning. Det tidigare helt överskuggande målet att hålla budget har i viss mån ändrats till diskussion om tillit till professionen och kvalitet för patienterna, och väl genomfört är detta mer kostnadseffektivt (alltså mer helande och botande) än att jaga kortsiktiga kostnader. Men man hör ofta från chefer att de har begränsad möjlighet att påverka i realiteten.

Det finns beslutsfattare som tror att det fortfarande är den äldsta och mest erfarna läkaren som är chef, men detta förekommer knappt idag. Åsikten att chefskap är en egen profession har istället genomsyrat och branchkunskap har inte ansetts viktigt. Detta gör att många chefer i vården  har mycket lite, om ens någon, sjukvårdsutbildning. Och ännu färre har forskarutbildning.

Allt färre läkare är alltså chefer. Längst har det gått i primärvården och inom psykiatrin. Många utannonserade chefstjänster saknar helt sökande som är läkare. På vissa ställen sållas läkare aktivt bort. SYLF och Läkarförbundet Student (tidigare MSF) har visat att i takt med utbildningens gång och under tjänstgöring mot specialist minskar intresset drastiskt för att i framtiden bli chefer.

Sjukhusläkarna har till exempel Per Bleikelia som förebild, en ekonom och sjukhuschef i Norge som kallar sig tillrättaläggare, och han lyckas med sin ledarstil ge svängrum åt medarbetarnas drivkraft. Vi tror att läkare med bra chefs­egenskaper med rätt förutsättningar både vill och kan göra underverk för att de resurser vi har ska utnyttjas rätt.

Hur ska vi få läkarna att söka chefs­tjänster?

Läkare har redan ett otroligt stimulerande arbete, och för att ett chefskap ska vara aktuellt måste det vara attraktivt. Stärk chefens möjligheter att vara delaktig i att utveckla vården både avseende budget och utvecklings- och strategibeslut. Vägen till chefskap måste vara tillgängliga för lämpade individer under hela karriären. Chefsutvecklings­program och ledarskaps-ST är en väg. Mentorer och förebilder är ovärderliga. Som sjukhusläkare ska det vara naturligt att kunna gå in och ut ur chefsskap.

Chefsrollen ska innefatta bra administrativt stöd, fortbildning och löneutveckling.

Chefstjänster i vården ska tillsättas i konkurrens och utannonseras. Den bäst lämpade med goda chefsegenskaper och en ändamålsenlig branschkunskap ska väljas.

Ett bra medicinskt chefskap med tydliga förutsättningar kan alltså bygga upp en säker verksamhet. Kompetensförsörjning, kontinuitet och tillgänglighet i kombination med ökad forskning är målet. Det måste bli ett slut på att man kan bli avsatt som chef för att inte hålla budget men inte för att man raserat forskningen på den egna kliniken.

Nu finns en vilja på många håll om att just läkarna ska komma tillbaka till chefstjänsterna. Det gäller för läkarkåren att söka chefstjänster, aktivt få utbildning och vid tillträde se till att få den backup som behövs. Vården behöver det.

Under Läkarförbundet fullmäktigemöte delade vi ut pris till Britta Wallgren, ny Sverigechef på Capio, som är den första som erövrar Läkarförbundets hederspris ”Läkare som leder”. Grattis Britta, du är bla nominerad från Sjukhusläkarna.