Krönika

– Vakna SKL, det här är botten

Sverige hade redan lägst antal vårdplatser jämfört med andra OECD länder. Tyskland har mer än dubbelt så många platser med 8,3 vårdplatser per 1000 invånare. I veckan kom också ett efterlängtat utspel från Socialdepartementet där man utlovar statliga stimulanspengar för att få bukt med överbeläggningarna.

Sjukhusläkarna och Sveriges Läkarförbund har under åratal signalerat att den höga förekomsten av utlokalisering och överbeläggning av patienter utgör ett hot främst för patientsäkerheten men även för arbetsmiljön.

Vi har framgångsrikt närmat oss både Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket som bägge gjort upprepade inspektioner och utdömt flera viten. Trots detta har landstingen år efter år även under 2000-talet fortsatt att minska antalet vårdplatser.

Socialstyrelsen har i flera rapporter fastslagit att bristen på vårdplatser är ett utbrett problem inom den svenska hälso- och sjukvården med risk för allvarliga konsekvenser för patientsäkerheten.

Vart tredje landsting svarade inte Socialstyrelsen

Man ställer landsting till ansvar för situationen och avser att ha särskild uppsikt över vårdplatssituationen den närmaste tiden. Under april 2010 skickade Socialstyrelsen ut en vårdplatsenkät till samtliga landsting, men endast 14 av de 21 tillfrågade landstingen bemödade sig med att svara.

En svarsfrekvens på 67 procent är usel och visar med all sin tydlighet hur lågt landstingen tycks värdera vårdplatsfrågan ur ett medicinskt perspektiv. Bortsett från detta svarade samtliga 14 landsting att tillgången på vårdplatser var mindre än behovet för minst ett vårdområde vid minst ett tillfälle.

Misslyckade organisationsförändringar

Behovet av antalet vårdplatser skiftar över tid. Organisatoriska förändringar av sjukvården har också haft stor inverkan. Ett exempel är Ädelreformen 1992. Då flyttades ett stort antal långvårdplatser från landstingen till kommunerna.

Vid Psykiatrireformen 1995 försökte man öka integreringen av psykiskt funktionshindrade genom att stänga slutenvårdsplatser inom psykiatrin. Krisen inom psykiatrin har krävt särskilda utredningar efter detta.

Man skall även ha i åtanke att minskningen har skett trots att befolkningen ökat och trots att antalet äldre över 85 år ökat kraftigt och fortsätter att öka stadigt. Visserligen har levnadsstandarden generellt förbättrats men i Sverige har olika ohälsomått under denna period nått nya rekordnivåer.

Den medicinska utvecklingen har stor betydelse

Den faktor som framstår som den som har störst betydelse för vårdplatsantalet är den medicinska utvecklingen med nya läkemedel, metoder och tekniska upptäckter. Man brukar lyfta fram titthålskirurgin som drastiskt kortat vårdtiden för många kirurgiska åkommor.

Samtidigt ökar sjukvårdens möjligheter att behandla olika tillstånd exponentiellt och i takt med detta även befolkningens förväntningar på sjukvården. Tidigare obotbara tillstånd som gula fläcken i ögat och vissa cancersjukdomar kan visserligen till en hög kostnad numera behandlas framgångsrikt. Ett annat exempel som brett ut sig är överviktskirurgin som på senare ökat enormt med fortsatt ökningstakt.

Vad kan göras?

En översyn av patientflöden med bättre organisation såsom uppbyggnad av välfungerande primärvård eller hemtjänst skulle kunna ha stor inverkan på vårdplatsbehovet.

Begreppet Lean Healthcare har introducerats inom vården men vägen till effektiva arbetssätt tycks lång eftersom flertalet landsting är toppstyrda och präglade av hierarkiska linjeorganisationer.

Man skulle kunna tro att IT-system inom vården skulle ge effektivare arbetssätt men läkare rapporterar stadigt att man numera snarast hinner med färre patienter per mottagningspass. Administrativa arbetsuppgifter som gjordes av annan personal har överförts till läkare och datasystemen är underdimensionerade i kapacitet och inte särskilt anpassade till patient- läkarmötet.

Många risker med för få vårdplatser

Socialstyrelsen har funnit att överbeläggning och utlokalisering är en säkerhetsrisk för patienten med ökad risk för spridning av smitta, läkemedelsförväxling, feldosering, brister i informationsöverföring, fördröjd behandling, förlängd vårdtid och inte minst ett ovärdigt omhändertagande med dålig kontinuitet.

Ständiga överbeläggningar ger påtagligt sämre arbetsmiljö för läkare och annan vårdpersonal, vilket i förlängningen drabbar patienterna. En särskilt utsatt grupp är nattsköterskorna som ofta ensamma bildligt talat står med patienter upp till knäna.

Trots stödpengar talar SKL tyst om antalet vårdplatser

Regeringen har avsatt 675 miljoner kronor under åren 2012-2014 för stimulansbidrag till landstingen för insatser som förbättrar patientsäkerheten.

Man har identifierat överbeläggningar som ett problem och har därför planer på att inrätta en prestationsbaserad ersättning till de landsting som får bukt med problemen.

Varje extra krona till sjukvården är givetvis välkommen, men dels är krontalet inte särskilt högt och på SKL talar man inte om att skapa fler vårdplatser annat än i undantagsfall. Dessutom talar SKL bara om begreppet överbeläggning och inte om utlokalisering.

Problemet löses inte genom att fler patienter vårdas på fel avdelning utan det kan till och med vara bättre ur medicinsk synpunkt att vara på en överbelagd avdelning än på fel avdelning.

Sjukhusläkarna ser med stor oro hur överbeläggningar och utlokalisering blivit ett normaltillstånd i stället för som tidigare ett undantagstillstånd.

När SJ får stopp i trafiken försöker man ordna med ersättningsbussar. I sjukvården kommer halkan på vintern, utbrott av vinterkräksjuka, influensa, semesterstängning med mera som en årlig bitter ”överraskning” och man tar fram skohornen och pressar in patienter på redan fulla avdelningar.

Så kan det inte fortgå. ”Enough is enough” – man har redan för flera år sedan överskridit lägsta möjliga vårdplatsantal.

Bengt von Zur-Mühlen,
vice ordförande för Sjukhusläkarna

Fakta: Förändring av antalet vårdplatser, 2001-2011

År Totalt Per 1000 invånare
2001 28813 3,3
2002 27925 3,1
2003 27332 3
2004 27088 3
2005 26478 2,9
2006 26223 2,9
2007 26196 2,8
2008 25862 2,8
2009 25653 2,7
2010 25556 2,7
Källa: SKL

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera