Krönika

– Vad gör vi på sjukhusen?

DNs ledare ”Schemalägg doktorerna” med hänvisning till boken ”Den sjuka vården 2.0” följdes upp av ett par TV-inslag, vilket väckte mycket diskussioner i sociala medier och inom läkarkåren.

Antalet mottagningsbesök per sjukhusläkare som används som produktivitets­mått i boken är dessutom felaktigt uträknat. I DNs ledare ifrågasattes också mottagningsbesök på sjukhus som mätare för produktivitet, men den mynnade ändå ut i att vården är ineffektiv och att felet är joursystemets.

Att komma med lösryckta enfrågelösningar är inte seriöst i debatten om en komplex sjukvård.

Jouren

Vår arbetstid regleras av arbetstidslagen som delvis bygger på EU-direktiv, samt av kollektivavtal. Jouravtalet är en del av kollektivavtalet.

Det innebär att läkare är schemalagda 40 timmar per vecka där ordinarie arbetstid ska förläggas mellan kl 07.00 och kl 21.00 på vardagar.

Utöver denna tid är vi också schemalagda för jour och beredskap.

Ersättning kan utbetalas i tid eller pengar – det avgör verksamheten!

Idag jobbar vi med koncentration av kompetens dagtid, inte bara läkarkompetens. Resten av dygnet garanterar jour­avtalet tillgång till billig beredskap för både bredd- och spetskompetens vid behov.

Om målet med 40-timmars-arbetsvecka dygnet runt är att öka antalet operationer och patientbesök för att korta väntetider så finns det helt enkelt inte tillräckligt många erfarna specialistläkare som kan täcka dygnets alla timmar.

Vi står också inför gigantiska pensionsavgångar och det kan ta 10-15 år att uppnå tillräcklig kompetens för avancerade medicinska bedömningar, för att inte tala om avancerad kirurgi.

Man måste också i så fall förutsätta att andra yrkesgrupper inom vården finns i överflöd och bara står och väntar på att jobba. Inget av detta är fallet. Bland annat är bristen på sjuksköterskor uttalad.

För några år sedan gick Uppdrag Granskning ut och anklagade läkare för att orsaka köer i vården. Det påstods att de jagade älg på jourkomp istället för att vara på jobbet. Personaldirektören i det aktuella landstinget gick då ut i Sjukhusläkaren och försvarade läkarna och påpekade att landstingen egen utredning visat att schemaläggning efter 21.00 inte är billigare än joursystemet och att orsaken till köerna hade helt andra grunder. Se Sjukhusläkaren nr 3 och 5 år 2010.

Men vad gör vi på sjukhusen?

Som sjukhusläkare är mottagning bara en mindre del av verksamheten. För många sjukhusläkare ingår inte traditionell mottagning alls. Vi träffar inne­liggande patienter, utför behandlingar, undersökningar, operationer, sövningar, ronder, utredningar, bedömningar före och efter operation, konsultationer och diagnostik.

Ett minskat antal vårdplatser har ökat merarbetet med tätare ut- och inskrivningar. Inneliggande patienter är dessutom överlag mycket sjukare idag än för tio år sedan och kräver större insatser.

Kompetensen för vad vi kan och gör dagligen har ökat enormt. I de flesta diagnostiska specialiteter gör man mycket mer med varje ”prov” än för tio år sedan, och därmed ökar också subspecialiseringen med större behov av samråd och kontakt. Mycket helt ny diagnostik finns.

Under en dag som konsult kan man via telefon bedöma och hjälpa 25-30 patienter till rätt vård utan att träffa en enda av dem personligen.

På ett universitetssjukhus är man konsult för en större region och finns till hand för frågor utifrån. Dessutom har patienter en ökad möjlighet till kontakt och frågor.

Man ska inte heller blunda för att det på många ställen ses som önskvärd utveckling att patienter inte ska få träffa sin sjukhusspecialist alls, utan istället följas upp i öppenvård eller på sjuksköterskemottagning.
Många remisser till sjukhus skickas också tillbaka till remittenten då man anser att allt fler patientgrupper ska skötas i primärvård eller på annan nivå- av utvecklingsskäl, resursbrist eller för att bättra på statistiken för att få pengar från kömiljarden.

Vad vi också gör, men inte borde göra

Läkaryrket är fascinerande, utvecklande och belönande, men man kan inte tänja på förutsättningarna hur långt som helst.
För visst utnyttjas vår arbetstid också ineffektivt på grund av dålig styrning och organisation. Vi tvingas informera patienter att de, kanske återigen, är strukna från dagen op-program.

Vi tvingas skriva ut patienter som egentligen är för sjuka, bara för att kanske tvingas skriva in dom igen några dagar senare.

Vi tvingas vara ansvariga för patienter som ligger på fel avdelning och som riskerar att inte få rätt vård.
Vi skickar hem patienter från akuten trots att de egentligen borde läggas in.

Vi tvingas använda IT som inte underlättar och vi gör mycket sekreterar- och undersköterskearbete.

Mycket i vårt arbete kan förbättras och förändras på många sätt med rätt organisation, rätt personal och rätt resurser.
Det finns inga enkla enfrågelösningar i en komplex sjukvård. Vill man se utveckling måste man se till helheten.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2023-04

Graviditetspenning / Journalsystem / Millenium / Faxar

Prenumerera