Krönika

Vad betyder ett namn?

Läkemedelsverket skickade i augusti ut sitt förslag om generisk förskrivning på recept på remiss. Tyvärr undviker Läkemedelsverket i förslaget att ta tag i den större och mycket viktigare frågan, vad ett läkemedel ska heta. Vad ska det heta i läkar-patientmötet? På apoteket? På förpackningen? Hos myndigheterna? I utbildning? I vetenskaplig litteratur?

Svaret finns kanske precis där framför våra ögon. I vetenskapliga artiklar står det inte Pradaxa. Det står substansnamnet dabigatran (kortformen av dabigatran­etexilatmesylat). Om du som läkare fick börja om från början när det gäller namn på läkemedel, skulle du då välja ett system där läkemedlet i vetenskaplig litteratur heter ett namn, har ett annat namn när det marknadsförs och förskrivs, men när patentet gått ut får tillbaka det första namnet i form av handelsnamn bildade av substans + tillverkare?

Skulle du välja ett system där ett fantasinamn framtaget av en konsultfirma används? Eller skulle du välja ett namn som är framtaget för att beskriva släktskap med andra läkemedelssubstanser med likartad verkningsmekanism, men som ändå är tillräckligt särskiljande för att vara säkert?

Vad är det för likhet mellan Renitec, Zestril, Accupro eller för den delen Coversyl? Du kanske hade kläm på att de innehöll enalapril, lisinopril, kinapril respektive perindopril? Om inte så förstår du nu av substansnamnens ändelser att de antagligen hör till samma läkemedelsgrupp – alla är ACE-hämmare som enalapril – och alltså har vissa grundläggande likheter i sina verkningsmekanismer och biverkningar.

Det är klart att det finns skäl när det är viktigt att identifiera en viss produkt. Men det kan då ske på andra sätt. Ibland är det enklast och bäst att använda ett handelsnamn. Att förskriva ett trefas p-piller generiskt vill nog ingen av oss försöka oss på! Men det som borde vara en undantagshantering behöver inte vara standard. Det finns säkert också särskilda situationer där generiska namn visserligen är tillräckligt olika för oss som arbetar med läkemedel dagligen, men inte är tillräckligt olika för en patient. Återigen – undantagshantering.

En tråkig sak med Läkemedelsverkets förslag är att myndigheten valt att utgå från uppdraget och därför begränsat sig till generisk förskrivning, dvs receptförskrivning.

Därför gör inte Läkemedelsverket en tydlig tolkning kring hur en generisk ordination på avdelningar och mottagningar skulle kunna fungera och förenkla för läkare och sjuksköterskor!

Du som läkare skulle kunna ordinera utan att behöva fundera vad läkemedlet som finns i avdelningsförrådet faktiskt heter. Och sjuksköterskan skulle slippa utbyteslistor och kunna fokusera på substansnamnet som då skulle behöva framhävas på förpackningen.

Slutligen. Snälla Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket: Jag förstår att ni godkänner PRODUKTER, dvs. en substans från en viss tillverkare i en viss beredningsform i en viss förpackning. Men skulle ni inte kunna lära er av bl a läkemedelskommittéerna och i er information presentera produkterna på ett sätt som gör det enklare för oss i vården? Skulle ni inte kunna skriva om dabigatran (Pradaxa) och rivaroxaban (Xarelto) första gången det nämns i ett dokument och sedan bara med dabigatran respektive rivaroxaban? Skulle ni inte kunna göra era hemsidor enkelt sökbara på substanser?

Till dig som läst ända hit: Fundera på hur du vill ha det. Hur skulle ett konsekvent användande av substansnamn istället för handelsnamn kunna underlätta för dig och sjuksköterskan på avdelningen, och för dig och patienten i öppen vård? Hur skulle du kunna förändra och förbättra arbetssätt och rutiner om du inte var bunden vid handelsnamn?

Och för dig som fortfarande inte är övertygad: Vad är Zofymyl för läkemedel? Nehej. Men om jag säger säger zofinopril då? Nu tillhandahålls inte just den ACE-hämmaren i Sverige för närvarande, men det är registrerat i Sverige och finns i andra länder i EU. Och patienter rör sig över gränser och tar med sig sina mediciner.

Mikael Hoffmann, läkare, specialist i klinisk farmakologi och iinfektionssjuk­domar, samt chef för stiftelsen NEPI – Nätverk för läkemedelsepidemiologi.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-06

Avancerad vård i hemmet-hur bra fungerar den?/Jul-läsning:Nobel- special/ Aktuella profilen: Bosse Lindquist fick en mer positiv bild av läkare efter Macchiarini-affären/Porträttet: Sjukvårdsdirektör vill riva murar mellan sjukhusvård och primärvård/Ny krönikör: Camilla Starck/

Prenumerera