Krönika

TLV:s metoder måste vara begripliga

Det finns alternativ. NHS i England och Wales utgår t. ex. från kostnader och vinster inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att beslut i TLV respektive NHS inte alltid är lätta att jämföra.

Båda sätten har för- och nackdelar. Ett problem med samhällsperspektivet är att behandlingar som i stor utsträckning används av icke-förvärvsarbetande, t ex en genomsnittligt äldre patientgrupp, får – om allt annat lika – en högre kostnad per hälsovinst i form av kvalitetsjusterat levnadsår, QALY. Detta blev uppenbart för många i och med att TLV sade nej till förmån för abirateron (Zytiga) vid prostatacancer.

Men TLV fattar inte beslut enbart utifrån kostnadseffektivitet. TLV har sagt nej till läkemedel som kostar 100 000 kr/QALY och ja vid över 1 miljon kr/QALY. I sina beslut ska TLV nämligen väga kostnadseffektivitet mot de andra – och viktigare – etiska principerna om människovärde och behov.

Varför? Jo, samhället accepterar högre, men inte oändliga, kostnader för att få samma hälsovinst eller ett liv hos patienter med svår sjukdom. I fallet med abirateron sade TLV nej till förmån inte för att kostnaden per QALY var hög utan för att den var för hög även med hänsyn tagen till sjukdomens svårighetsgrad. Rätt eller fel? Svårt att avgöra då beslutstexten inte redovisar underlaget för den avvägningen.

Samhällsperspektiv kan hanteras olika. TLV kan göra ett val om framtida produktion och vilka kostnader för samhället som bör användas i den hälsoekonomiska analysen. Hur mycket resultatet förändras av att göra olika sådana överväganden bör redovisas. Det är viktigt för TLV att vara pragmatisk och inse att metoderna de väljer inte bara måste förstås utan även enkelt kan accepteras av de som har att genomföra besluten i mötet med patienter.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera