The other way round
Galna forskare har högsäsong. KI hoppade över alla kända sanningar och lät en kirurg montera luftstrupar gjorda av PET-flaskor i från början levande och förhoppningsfulla patienter. Så läser jag i Dagens Medicin 28/1 att amerikanska psykiatriforskare nu sänder lockrop runt världen, Socialstyrelsen funderar på att nappa. Den ska bli modern på ett amerikanskt sätt och vill därför börja depressionsscreena hela svenska befolkningen varje gång de besöker sin vårdcentral. Det är ju så fruktansvärt enkelt idag att ställa psykiatriska diagnoser och det ska göras blint utan några som helst anledningar. Exempelvis kan en astmatiker vara hur nöjda och levnadsglada som helst, screeningen ska göras i alla fall.
Socialstyrelsen tycker att förslaget är bra, det kan hindra att folk tar livet av sig i onödan, nu när psykiatrin inte längre klarar att göra bra suicidriskbedömningar och det dessutom är riskfritt att behandla även en helt frisk person med dyra läkemedel. Detta är ett praktiskt säkerhetsbeteende helt enkelt. Screeningen kommer vad jag förstår att göras varje gång vi besöker vårdcentralen och lika ofta behandlas riskfritt. Läkemedelsföretagen måste gynnas, det tycker de kopplade amerikanska forskarna och aningen förvånande så även Socialstyrelsen. Men om vi ska ha något mått av anständighet kvar behöver vi få en helt ny diagnos som av samma anledning bör ges namnet ”Kryss-i-rutan-depression”, också med olika svårighetsgrad.
Där sattes den äntligen, det slutgiltiga manifestet för psykiatrins kollaps och därmed har vi snart sjukförklarat hela befolkningen.
Det finns ett märkligt sug efter psykiatriska diagnoser bland svenskarna idag och nu tydligen även hos Socialstyrelsen. Det kan alltid ha sin fördel att tillhöra en intressant grupp och dessutom få vara en individ värd att tycka synd om ibland när samhället hårdnar och utanförskapet är det mest skrämmande en Facebook-svensk känner till idag.
Men om vi nu ska omyndigförklara psykiatrin helt, vilket jag inte motsätter mig med den verklighet vi ser idag, vill jag komma med ett enklare och mer praktiskt förslag. Vi ska ge alla nu levande svenskar en egen depressionsdiagnos. Alla nyfödda tilldelas en diagnos samtidigt som de får sitt personnummer. Jag lovar att de allra flesta mycket snabbt ska tillägna sig denna identitet och leva upp till den med utsökt precision, eftersom det är så vi gör, anpassar oss till allt vi tar för givet eller ser en sorts mening med. Det fåtal individer som är så pass trygga i sig själva att de känner sig direkt obekväm med en sjukdomsdiagnos behöver bara gå till sin vårdcentral och lämna fram bevis på sin symtomfrihet. Det krävs inga stora insatser. Man behöver bara ta rätt formulär och veta i vilka rutor som man ska sätta kryssen, så är man fri sedan.
En viss övervakning kommer man antagligen ändå att få underkasta sig.