Krönika

Tentarutin

Jag undrar hur många tentor jag skrivit i mitt liv hittills… Det var kanske 8 på journalistprogrammet. På KI är jag enligt min allvetande och oumbärliga kurskompis N uppe i 14 hittills. Man kan ju tycka att jag borde ha rutin på det här med tentaplugg nu. Att jag hittat mitt sätt. Det vete sjutton… Jag ska i alla fall försöka sammanfatta mina erfarenheter av alla metoder jag provat.

1. Plugga själv

Fördelen är ju att man kan bestämma själv. Det är också nackdelen i fall man inte är väldigt strukturerad, disciplinerad och kan undvika att bli så uttråkad att man somnar. Jag brukar vara mest effektiv när jag sitter själv dagarna före tentan. Det är först då som adrenalinet hjälper mig att både prioritera och att hålla mig vaken. Vid det laget vet jag också på ett ungefär vad det är jag fortfarande kan lite dåligt. Att sitta själv mer än en vecka före tentan ger mig inte så mycket. Då kan jag snöa in på helt fel saker. Läser på jättemycket om det som jag tycker är kul i stället för att läsa vad som är relevant för tentan. Dessutom är det alldeles för lätt att zooma ut och somna.

2. Plugga med andra

Helt klart trevligaste sättet. Kräver dock att man hittar människor som är ungefär lika disciplinerade och som har ungefär samma lärandesätt. Det är inte lätt alltid. Jag har suttit med i många konstellationer sedan termin 1. De karismatiska killarna som stod och gestikulerade, ritade på tavlan och skapade mer eller mindre rumsrena minnesramsor för allt möjligt. Det mer strukturerade och sansade gänget som metodiskt gick igenom fråga efter fråga i lärandemålen redan långt före tentan. Jag hittade inte riktigt rätt de första terminerna. Ingen som jag klickade helt med i sampluggeriet. Sen kom jag i min nya klass och hittade A. Redan första sampluggstillfället stämde allt. Vi kunde skratta, vara disciplinerade, skapa minnesramsor och komma framåt på ett sätt som passade båda. Med henne hittade jag mitt sätt att plugga tillsammans. Tyvärr slutade hon i klassen efter några terminer men det var lättare att hitta nya kursare att plugga ihop med när jag visste vad som var sättet som passar mig. Fördelen med att plugga tillsammans tycker jag är att man minns det man lärt sig längre än med andra metoder. Tyvärr fastnar ganska få detaljer. Men helheten och viktiga polletter trillar ner.  Man inser också bättre vad man faktiskt kan – bra för självförtroendet!

3. Lärandemålen

Vissa tycker att det är perfekt att plugga utifrån lärandemålen. De första terminerna var dessa omfattande och detaljtunga – ofta på önskemål från studenterna. Detta passade mig inte alls. Jag behöver veta varför jag ska lära mig saker, inte bara att jag ska lära mig en massa detaljer. Fördelen är väl att man vet när man har gått igenom allt att man inte har missat något…

4. Gamla tentor

Helt klart det säkraste sättet att klara tentan, men kanske ett av de tråkigaste. I princip är det samma saker lärarna vill att vi ska ha lärt oss termin efter termin efter termin. Har man gjort fem gamla tentor har man ett bra hum om vilka diagnoser det är man ska ha koll på och vilken omfattning det bör vara på svaren. De tentor jag fått högst poäng på har varit de som jag gjort många tidigare tentor inför. Men det betyder inte att jag fortfarande minns mest i dag från de ämnena. Jag gör numera alltid ett par gamla tentor eftersom det som sagt är golden standard för att klara en tenta.

5. Flash cards

Ända sedan första tentan termin 1 har jag tillverkat egna flash cards. Det är så jag gör när jag pluggar själv. Jag läser och när jag hittar något som jag tänker att jag bör kunna eller som skulle kunna vara en tentafråga så tillverkar jag ett kort. Formulerar en fråga och skriver svaret på baksidan. Ofta tillverkar jag fler flash cards än jag hinner ta mig igenom. Men det är uppenbarligen något som funkar för mig eftersom jag fortsatt med det termin efter termin.

6. Knappt plugga alls

Jag vet inte om de ljuger lite eller om de bara är grymt begåvade. Men det finns några som bestämt hävdar att de knappt hunnit plugga alls till tentorna. Och ändå så klarar de sig oftast. Jag vågar inte chansa. Jag klarar mig hellre med marginal än att riskera att bli underkänd på grund av att jag inte har pluggat. Men en gång ska jag erkänna att jag pluggade dåligt. Det var när jag var gravid och mådde så illa och kräktes så ofta att jag inte orkade upp ur sängen. Det var patologitentan. De sista dagarna plöjde jag igenom så mycket jag orkade. Jag hade missat många föreläsningar. Jag skrev ändå tentan för att få ett hum om upplägget till omtentan. Det visade sig att jag klarade mig med 1,5 poängs marginal. Skönt på ett sätt men man känner sig inte lika nöjd som när man har kämpat lite och blir godkänd.

Nu är det några dagar kvar till T9-tentan. Nummer 15. Jag har pluggat i grupp, gjort flash cards och gamla tentor och faktiskt även sneglat på några lärandemål.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera