Socialt kapital
Utvecklingen inom sjukvården går mot mer kontroll men man borde ha ställt in kursen mot mer tillit. En investering i sjukvårdens sociala kapital skulle med all säkerhet växla ut i ökad produktivitet till nytta för patienter, vårdarbetare och vårdgivare.
På ett nordiskt möte fick jag nöjet att höra Anna Birthe Bach berätta om sina studier av begreppet Socialt kapital. Det sägs att public management-system såsom balanserade styrkort, Lean healthcare med mera nått vägs ände avseende effektiviseringar såtillvida att kostnaden för en effektivisering överstiger den potentiella besparingen.
Allt fler handelshögskolor ägnar nu kraft åt det sociala kapitalet som ett sätt att öka produktiviteten. Vad är socialt kapital? En förenklad definition är att en organisation med högt socialt kapital har medarbetare som känner identitet i ett nätverk som bygger på förtroende och kvalificerade beslut tagna på basen av information. För att kunna bygga upp detta kapital behövs en miljö med tillit, rättvisa och samarbete.
Det ska helt enkelt vara trevligt på arbetsplatsen där medarbetare har och känner ansvar för helheten och där var och ens insats uppskattas och identifieras. Var står vi idag? Linjeorganisationen förstärker hierarkiska strukturer, besparingskrav slår sönder nätverk där exempelvis röntgenronder ifrågasätts, undersköterskor och sjuksköterskor har en lönesättning som vida understiger jämförbara mansdominerade yrken, vårdgolv utan kliniktillhörighet gör arbetsuppgifter till ett löpande band utan möjlighet till helhetssyn, IT-systemen tvingar den mest kvalificerade medarbetaren att utföra monotona okvalificerade uppgifter och medicinen marginaliseras gentemot budgeten.
Det går bara inte att bromsa i en uppförsbacke om man vill komma upp till toppen. Mindre kontroll – mer tillit!
