Slut på den friska människan
I går var det tenta i neurologi och slut på det undervisningsblock som KI kallar Den friska människan. Tentan kändes okej, men som vanligt kommer jag på efteråt att jag borde ha skrivit annorlunda, lagt till något, förtydligat eller utvecklat. Jag hoppas att det räckte.
I dag började nästa moment, blocket som kallas ”Den sjuka människan”. Det börjar med lite patologi men även farmakologi ska vävas in. Under introduktionen fick vi gå igenom ett patientfall och själva rösta och ge förslag på hur patienten borde behandlas. Det handlade om en person som kommit in med besvärande hosta till vårdcentralen. Min klass var förvånansvärt skicklig i att värdera rätt och svara korrekt på allt från differentialdiagnoser till vilka labbprover som behövdes och slutligen vilken behandling som borde sättas in. Imponerande. Själv har jag haft så mycket lung- och luftrörsproblem så jag var av rent praktisk erfarenhet kunnig i just det här fallet.
Det känns som att vi kommit ett steg närmare verkligheten som läkare nu. Vi ska nu kunna hur den ”friska” människan fungerar och är redo att lära oss om alla sjukdomar som kan drabba våra system. Det ska bli kul att ge sig i kast med diagnosticering och behandlingsmöjligheter. Nästa gång vi ska på vårdcentralspraktik kommer vi att veta så mycket mer. Det är kul att vi har fått komma ut på vårdcentraler varje termin. Det känns hur man för varje gång kan mer och har lite, lite mer rutin. Jag minns första gången på termin 1. Då kände man sig som en främling på besök i en helt ny värld. Nu är det med lite mer pondus man drar på sig arbetskläderna och traskar förbi patienterna i väntrummet. Jag längtar till den dag jag själv kan gå ut i väntrummet och kalla på en patient, ensam få ta anamnes, undersöka och fundera på lösningar och avvakta, behandla eller skicka vidare. Om bara några år är jag där.