• 06 december 2011
• 4
• AV: Dr Snake

Man skulle kunna tro att vi lever i ett demokratiskt samhälle. Men egentligen är det två andra företeelser som styr Sverige. Avundsjukan och skadeglädjen.

Ta bara när vi svenskar åker på semester. Det är bara en enda sak som ovillkorligen måste uppfyllas för en lyckad semesterresa. Att det regnar hemma. Skulle solen skina en enda dag i Sverige när man är borta, gud förbjude, så gör man vid hemkosten bäst i att förneka hela semestern.

Ett annat exempel är alla förstasidesrubriker om de så kallat usla förhållandena på våra privata äldreboenden. Enligt rubrikerna skulle man kunna döpa om Carema Care till Carema don’t Care.

Historier om personal som rullar ut gamlingar huller om buller som får krocka i nerförsbackar, personal som struntar i att byta blöjor och som skulle vara allmänt ovarsamma och hårdhänta är naturligtvis en gravt missvisande och avundsjuk beskrivning av verkliga förhållanden.

Alla vet ju vilken respekt som finns för den äldre generationen, uppväxta med Ernst Hemingway, hos de nya generationerna som istället är fostrade av Ernst Heminredning.
Ja denna empatiska yngre generation har ju förstås med förskräckelse sett hur resurserna på äldreboendena undan för undan har minskats och hur arbets­kamraterna blivit allt färre. För att upprätthålla stimulans och oförändrad aktivitet så har man ju då i Ernst den yngres anda, lärt sig att man tager vad man haver. Pensionärerna får helt enkelt vara sina egna aktiviteter när avdelningens tynande material och avdelningens boende kreativt får användas till både nytta och nöje.

Geniala är ju då dessa lekar som ”Åldrings-boule i nerförsbacke” (eller åldrings-curling som en del säger, vilket ger en extra dimension åt omtanken) eller ”Hela havet stormar” (att lägga alla så snabbt som möjligt på dagen för att få en säng) eller ”Kast med liten gamling” (precis som det låter). Uppskattade är också de tipstävlingar som görs där även anhöriga kan delta, med frågor av typen ”Hur många liter kan en Mölnlyckeblöja suga upp”? Att sitta ner och prata med de boende är det dock ingen som ödslar tid med, de hör ju ändå inget.

Så vad är bakgrunden till dessa stora rubriker? Vi vet ju egentligen att de privata boendena i ärlighetens namn är precis lika dåliga som övriga. Även inom de kommunala är ju bingotanten och gitarrfarbrorn bortrationaliserade sen länge och gifta par får varken bo ihop eller komma ut. På promenad.

Nej, det som skiljer är just avundsjuka. Det faktum att de privata bolagens chefer får bonusar och drar till Kanarieöarna varje jul, då det kanske regnar hemma, medan cheferna inom det kommunala bara tjänar marginellt mer än pensionärerna, gör att folket skadeglatt kastar sig över de privata, men glatt kan överse med missförhållanden inom det kommunala med storsint godsinthet.

Nu finns dock ett alternativ till äldreomsorgen som har forskats fram på ett tekniskt laboratorium. Det är en sorts styrkedräkt som man ska kunna klä gamlingar i för att de ska hålla sig upprätta och kunna gå obehindrat trots ålder och svaghet. Enligt uppgift ger dräkten också en armstyrka motsvarande 70 kg! Med dräkten kan alltså varje åldring bära hem 140 kg mjölk.

Nu dricker ju inte gamlingar så mycket mjölk och är sannolikt inte intresserade av att bära runt på det heller, utan den största användningen av dräkten är sannolikt att de vid behov kan slå ner personalen på sitt äldreboende.

Även politiker har varit ute i debatten och försvarar sig med att de minsann kämpar för ett bra innehåll och en god ekonomi. Verklig nytta är dock svårt att mäta och visas av att den enda kvalitets­aspekt man har är om hygienföreskrifterna hålls.

När det gäller ekonomin har de dock insett att både deras egna pensioner och pensionärernas blöjor är kostsamma och visar därför sitt ansvarstagande genom sin nya slogan: ”Politiker är som blöjor, de behöver aldrig bytas”

Dr Snake