Krönika

Provsvar spridda som en hagelsvärm

Nej, det stämde med kliniken, det var mera känslan av att något var oväntat, obehagligt och osymmetriskt.

Efter en del skrollande upp och ner gick det upp en talgdank, någon hade möblerat om labblistan!

I vilken ordning labbsvar står på den aggregerade labblistan har jag aldrig förstått och ingen har kunnat förklara det.

Att CRP följs av INR och aPTt får man svälja. Att trombocyterna hamnar längst ned på blodstatus, d.v.s. ungefär i mitten av labblistan likaså. Att övriga koagulationsprover kommer som en klump ännu längre ner är sedan länge guds sanning.

Men inte nu längre! En utbrytargren har flyttat AT III till ett eget litet hål i det närmaste allra längst ned på listan, där värdet nu tronar i egen majestät.

Så om man nu vill kontrollera hur koagulationsstatus förändrats får man antingen klicka på max sex parametrar och få dem presenterade i mikroskopiska grafer, eller så får man analysera dem i block som någon annan verkar fått för sig är lämpligt.

Den ologiska presentationen slutar inte med koagulation. Njurprover och leverprover är likaså spridda över översikten som en svärm hagel på en tavla.

Men om jag går in på ett datum och öppnar alla prover tagna den dagen, DÅ ändras ordningen till logiska provtagningspaket.

Varför? Ingen vet eller ingen kan förklara detta för mig. Labb har inget med presentationen att göra, journalsystemsansvarig mumlar om labbnummer och andra koder som inte kan ändras. Men jag sitter kvar i den kliniska sanningen som ska stödjas av labbsvar presenterade i en logisk ordning och skrollar upp och ner och letar efter om något annat ändrat plats eller, min andra favorit, plötsligt fått nya referensområden över en natt utan förvarning.

Det tar tid att gå igenom fyra intensivvårdspatienters aggregerade labblistor när man slåss med dessa extra hinder på vägen.

En annan sak, och det får nog kallas lyxproblem på ett universitetssjukhus, vart har gamla hederliga provsvar tagit vägen?

Jag tänker till exempel på differentialräkning av vita blodkroppar, jag vet att det nuförtiden oftast klaras av genom maskinell räkning, men ibland blir maskinen osäker och vill att en människa ska räkna istället.

Och nu kommer problemet, fler och fler på labb KAN INTE LÄNGRE GÖRA DETTA. Då får man som kliniker veta att svaret kommer nästa vardag, dagtid. Svag hjälp på fredagkvällen med en unge som har totalvita på 43! Har tankarna om att maskinerna alltid är bättre än människor kommit från alla de standardiseringar som labb numera måste ha?

Kanske måste vi alla ta ett steg tillbaka från maskinerna, vare sig de är analysatorer eller datorer, och fundera över hur och vad vi som medicinska medarbetare ska kunna hjälpa varandra med och vilka svar som det inte är acceptabelt att de uteblir eller flyttas runt i allmän vilja att förändra labblistornas utseenden?

Under tiden fortsätter jag rulla min lista upp och ner och hoppas att siffrorna som hoppar ut mot mig inte leder till att jag missar något viktigt för mina patienter.

Mikael Rolfs,
styrelseledamot i
Sjukhusläkarna.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera