Krönika

Politiker, lyssna på era lokala läkare!

Tidningen Sjukhusläkaren beskylls emellanåt för att vara för problemorienterad i motsats till att vara lösningsorienterad. Men ingen utveckling sker om inte berörda är överens om vad som behöver ändras.

I detta nummer tar vi hål på flera myter om sjukvården. Att vårdplatsbristen bara orsakas av att kommunerna inte tar hem sina patienter.

Att 3 000 människor dör varje år av läkemedelsskador. Vi granskar också IVOs verksamhet, den nya inspektionen för vård och omsorg som nu har ett år bakom sig.

Ny bottennivå

Under sommaren har vi haft en ny bottennivå på många av landets sjukhus vad gäller patientsäkerhet, arbetsmiljö och antalet vårdplatser. En läkare som arbetat under sommaren skriver i ett brev till sin ledning om medicinska beslut som inte kan försvaras, etisk stress och vidrig arbetsmiljö.

En annan på ett annat sjukhus beskrev återkomsten till sin kirurgklinik efter semestern kort och gott som ”Kris, kaos och cirkus”.

Vi står också inför ett eskalerande problem, sjuksköterskebrist. Många kliniker vittnar om strömavhopp av vana och erfarna sjuksköterskorna vilket för med sig att många avdelningar inte kan öppna som vanligt vilket spär på vårdplatsbristen.

Dödsfall på sjukhus sällan kopplat till brist på kommunala platser

Sjukhusläkaren har tidigare avslöjat elva tragiska dödsfall på SUS kopplade till vårdplatsbrist.

Till detta nummer har tidningen gått igenom en ny grupp lex Marior med dödlig utgång. Där visas att flertalet av dessa dödsfall inte alls beror på att det ligger färdigbehandlade äldrevårdspatienter i alla hörn som oftast påstås.

Orsakerna är istället kopplade till sjukhusens interna resurser. Ofta är det de avancerade vårdplatserna som saknas, dvs IVA-platser och intermediärvårdsplatser, high depency units, som kräver specialiserade läkare och avancerade sjuksköterskor och undersköterskor, dygnets alla timmar.
Behovet av sådana platser varierar över tid, men när de behövs så är de av yttersta betydelse för patientens överlevnad och utgång.

Granskning bra – men ansvaret har vården

Kalla fakta gjorde för ett par veckor sedan ett program där reportern begärt ut och läst 400 lex Marior med dödlig utgång där händelseanalyserna visat på ”bristande organisation”.

Journalister ska inte behöva gå in och granska och leta efter mönster eller sammanhang utan detta ska vården känna till själv.

Vi har myndigheter som ska övervaka, utöva tillsyn och skapa lärande. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, skapades för ett år sedan med avsikt att ta över den delen av Socialstyrelsen som hanterar både lex Marior och enskildas klagomål.

Vi har under dessa om- och nyorganisationer och med obefintliga IT-system tappat många år i kunskap och möjlig kunskapsåterföring.

Ingen kunskapsåterföring

IVO kämpar med bristande resurser och nöjer sig för närvarande bara med att vården utfört en händelseanalys efter ett allvarligt fel, inte vad man kommit fram till och ingen kontroll görs av att förbättringar verkligen sker. Ingen kunskapsåterföring sker heller till övriga vården.

De använder ett häpnadsväckande grovt sorteringsverktyg som inte ger mycket information. IVO har också påtalat att det krävs stora resurser för att hantera enskildas klagomål och en regeringsutredning är tillsatt för att utreda hur detta kan ske på ett mer ändamålsenligt sätt.

Hur ska vi komma framåt då?

IVO:s kunskapsbas behöver fördjupas med mer läkarkompetens.

Låt inspektörerna vara mer ute i vården.

IVO borde fundera över ett samarbete med landstingens Nitha och inte uppfinna hjulet själv.

”Riskronden” var utmärkt

Förr fanns Riskronden, en utmärkt skrift som med jämna mellanrum låg i personalrummet, med olika fallbeskrivningar på när det gått snett och hur man diskuterat.

Vi behöver möjlighet till fler IVA och intermediärvårdplatser när det är påkallat.

Vi behöver också fler vårdplatser, både för förbättrat flöde och bättre resursutnyttjande.

Se till att erfarna sjuksköterskor får rätt lön och en rimlig arbetsmiljö. Förväxla inte erfarenhet med utbildning!

En vårdplats kostar mycket. En livslång skada efter felbehandling ännu mer. Precis som en undermålig rehabilitering.

Tillsyn och lärande

Dödsfall är förstås ovanliga, men det uppstår ständigt undvikbara skador i vården och inte att förglömma hur många gånger orden ”som tur var klarade det sig den här gången” upprepas efter en arbetsdag.

De beskriver att man på grund av organisation tvingas gå över gränsen medicinskt som knappast kan försvaras om det går fel.

Fel kommer alltid att uppstå i en komplex kunskapsorganisation som i en stressig miljö hanterar en stor mängd människor varav en del är livshotande sjuka. Det gäller att inse behov, ta till sig fakta, minimera fel och att lära av varandra.

Vi måste kräva av våra myndigheter att de har rätt faktaunderlag, utövar tillsyn och återför kunskap på rätt sätt. Och att ansvariga chefer på olika nivåer vet förutsättningarna och faktiskt tar ansvar.
Men vi ska heller inte gå över ån efter vatten – medborgare och politiker öppna öronen och lyssna på era läkare lokalt!

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra / Flera krönikor

Prenumerera