• 08 november 2018
• 1
• AV: Elin Karlsson

Den varma sommaren är  ett minne blott, och höstens kyla verkar vara här för att stanna. Vi går in i en tid då många längtar, och kanske även får möjlighet att resa till varmare breddgrader.

Men resorna ut från Sverige handlar inte bara om semester, alltfler reser för att få en behandling som inte erbjuds här, eller kanske erbjuds, men där väntetiderna är alltför långa.

För vissa leder beslutet att söka vård utomlands till en stor påfrestning på den egna ekonomin, för andra går det att få delar av kostnaden finansierad.
Vi har sedan 2013 ett patientrörlighetsdirektiv som ger patienter rätt att söka ersättning för planerad vård inom EU eller EES-land, det som krävs för att få ersättning är att behandlingsmetoden ingår i det offentligt finansierade utbudet i Sverige, eller skulle ingå om behandlingsalternativet fanns.

Kostnaderna för vården belastar patientens hemlandsting om den anses medicinskt motiverad. Så som patientrörlighetsdirektivet används idag så bidrar det troligen inte till en mer jämlik vård.

Patienterna måste själva ha kapacitet att hitta vårdinrättning utomlands, och för merparten av patienterna sker utbetalningar i efterhand, så patientens ekonomiska resurser blir avgörande.

Sjukhusläkarens granskning (i nr 5, 2018) visar också på ett godtycke i bedömningarna.

I de fall då transparenta prislistor saknas i Sverige, såsom vid svettbehandling, blir landstingen skyldiga att betala den faktiska summan patienterna lagt ut, oavsett om kostnaden visar sig vara satt över tio gånger vad samma behandling hade kostat inom landstingsregi.

Här krävs krafttag för att snabbt få fram klara riktlinjer och transparenta underlag, så att patienterna vet vad som gäller från början.
gäller från början. Annars riskerar vi undanträngningseffekter, där sjukare patienters behov får stå tillbaka.

Utvecklingen med en ökad valfrihet är positiv, och behovet kommer säkerligen att växa så länge vi som idag har en bristande tillgänglighet och alltför långa köer i Sverige.

Vi behöver också transparens i stället för skönmålningar gällande kösituationen, så att det blir enkelt för patienterna att få kännedom om de faktiska väntetiderna, och var någonstans de, i eller utanför landet kan få hjälp snabbare.

Patienter som reser för en behandling utanför det som erbjuds i Sverige, exempelvis ny cancerbehandling, får ibland stå för kostnaderna själva. Självklart måste vi värna om att våra gemensamma resurser ska räcka så långt som möjligt, och vården bör ske i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Samtidigt måste vården hela tiden utvecklas, och vill vi vara ett land i framkant måste vi satsa på att hitta och införa nya behandlingar. Här krävs en snabbhet och en ökad tillgänglighet, som vi tyvärr inte alltid ser idag inom våra landsting.

Just vetenskap och beprövad erfarenhet är något vi ofta hänvisar till inom vården, och det ligger i vår yrkesetik att hålla oss till den. Trots detta har medicinska åldersbedömningar försatt en mängd unga människor i en förskräcklig situation, där dåligt underbyggda metoder använts och i vissa fall fått en indirekt påverkan på liv och död.

Läkarförbundet har tidigare uttalat sig om att man i osäkra fall måste tolka till individens fördel, men den vägen har långt ifrån följts. Läkare på rättsmedicin i Uppsala, bland annat Tommie Olofsson, överläkare och tidigare avdelningschef, har tidigare larmat om att metoderna inte är vetenskapligt underbyggda och att det finns stora risker att barn bedöms som vuxna. Dessa rapporter har inte tagits på allvar inom Rättsmedicinalverket.

Ett stort antal läkare har det senaste året därför valt att säga upp sig. De har nu visat sig få mer än rätt. MR knä exempelvis har använts med direkt felaktiga tolkningar, där man från Rättsmedicinalverket påstått att knämognad sker vid 22-28 års ålder vilket har fått direkt betydelse för migrationsverkets bedömning.

Nu står det dock klart att knäet är moget hos 20 procent av 17-åringarna. Mycket av fakta kring skandalen åldersbedömningar har framtagits av SvD:s reporter Negra Efendics granskningar.
Det är bedrövligt att man inom Rättsmedicinalverket inte själv har utvärderat sin verksamhet, och tagit visslarnas uppgifter på allvar. Här behöver man snabbt ta ett omtag, och ge alla som riskerar att ha drabbats en ny prövning baserat på dagens faktaläge.