Krönika

Om sjukvårdssystem och speciallösningar

Hälso- och sjukvården omnämns ofta som ett ”system”. Det är nog inte helt fel, men vad betyder det egentligen och har det alltid varit så?

I begynnelsen varde en rapport, en stor och viktig en. Det nya årtusendet var ungt och WHO:s flagskeppsrapport ”The world health report” med titeln ”Health systems: Improving performance” hade just lättat ankar. Det var inte första gången någon diskuterade hälso- och sjukvårdssystem (Milton Roemer var en tidig pionjär), men det var första gången WHO gjorde det, på en sådan här hög nivå.

WHO tyckte säkert att de varit väldigt duktiga (vilket de på många sätt också varit) då de i rapporten dels definierade vad sjukvårdssystem egentligen är (”ett lands alla aktiviteter vars huvudsyfte är att förbättra hälsa”, typ) och dels hade en fin figur som förklarade hur ett sådant system såg ut. Figuren var enkel för att inte säga lovligt naiv. Den består av sju fyrkanter förbundna med pilar från vänster till höger. Vad som motiverar förbindningarna framkommer inte särskilt väl av den omgivande texten. En grupp fyrkanter kallas ”Funktioner” (systemet styr, skapar resurser, finansierar och levererar vårdtjänster) och en annan grupp rubriceras ”Mål” (systemet ska vara Responsivt, Rättvist och främja Hälsa).

Om WHO hade nöjt sig med den här oförargliga bilden och menlösa texten hade nog allt varit frid och fröjd. Tyvärr gick författarna vidare och lade till en lista som rankade världens hälsosystem från bäst till sämst. WHO:s hälsorapporter ska alltid godkännas av alla länder under årsmötet och att presentera en ranglista där inte alla länder kom etta kunde förstås bara sluta på ett sätt. Ett stort portugisisttalande land i Sydamerika hotade med att inte godkänna rapporten. Och danskarna upprördes över att Sverige hamnade högre än dem. Efter lite diplomati (där bland annat ”lillebror talades tillrätta…”) godkändes rapporten och den kan ses som startskottet på en omfattande forskning och diskussion om vad som utgör ett hälso- och sjukvårdssystem och hur sådana kan förbättras.

Det underlättade nog också att man för brassarna förklarade att osäkerheten i måtten var så stor att Frankrike som kom på första plats lika väl kunde ha hamnat på plats 82. WHO har sedan dess avhållit sig från att rangordna länders hälso- och sjukvårdssystem, vilket är bra då sådana övningar är bland det mest meningslösa man kan ägna sig åt.

Vidare så fanns det i WHO:s rapport från 2000 inget som hette patienter. Information var något som bara antogs finnas och vårdpersonal kunde tydligen petas in där det passade. Det var många som tyckte att det här kändes lite tomt, så 2007 publicerade WHO en ny rapport där de här sakerna fanns med som egna fyrkanter och där Funktionerna nu kallades för systemets ”Byggstenar”.

Det pekar på det meningslösa med att försöka finna speciallösningar på enskilda problem.

Det var inte en revolutionerande rapport, men två år senare kom en ny publikation med titeln ”Systems thinking for health systems strengthening”. Det här var ett stort steg i rätt riktning då den faktiskt fokuserade på själva systematiken och vad det innebär att det faktiskt är ett system vi talar om.

I rapporten från 2009 finns givetvis också en fin figur. Systemets olika delar hänger nu samman i en cirkel och man förklarar också noggrannare hur dessa faktiskt utgör ett system. Och framförallt så finns det en fyrkant i mitten som heter Människor. Det tog alltså knappt 10 år för världens hälsomyndighet att upptäcka att det finns sådana inom hälso- och sjukvården. Hur lång tid det ska ta för svenska huvudmän att göra detsamma får vi väl se.

Att tänka systematiskt är svårt, men nödvändigt om man vill försöka förbättra sjukvården. Det pekar också på det meningslösa med att försöka finna speciallösningar på enskilda problem. Att till exempel införa listningstak kan anses lovvärdigt, men det kommer sannolikt att få andra effekter än de man i första hand tänkte sig. Men det finns faktiskt ytterligare en aspekt på detta som troligen bidrar till att just sjukvårdsreformer sällan blir annat än symtombehandlingar, och det tänker jag ta upp i min nästa krönika.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera