I detta nummer ser vi återigen avståndet mellan de som borde var med och styra sjukvården, alltså aktiv och insatt profession, kontra ekonomer, politiker och administratörer.

• 27 september 2018
• 0
• AV: Karin Båtelson

OECD är ”organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling” och Sjukhusläkaren har granskat den data vi ger och får från organisationen. Resultat från OECD är med i någon form vid varje föreläsning om sjukvård på Europanivå och i Sverige och något som vi som finns på en övergripande nivå ständigt möts av och ombeds bemöta.

Att man inte helt kan jämföra siffror förs ofta fram med lite ursäktande, men bilderna visas ändå och tas trots allt som intäkt för en sanning. Men om OECD:s siffror visar på något politiskt önskvärt resultat kan de å andra sidan slås upp hur stort som helst.

Så skedde med Sveriges placering om medicinska resultat och att vi var rankade fyra på väntetidslistan. Men att de insamlande data om väntetider skulle vara så här uselt insamlade och dåligt underbyggda är häpnadsväckande och det ger en stor olustkänsla.

SKL är en intresseorganisation och omfattas inte av offentlighetsprincipen och har alltså inga krav på dokumentation eller öppenhet, men behandlas ändå av regeringen som en myndighet och motpart. Detta har också kritiserats av Riksrevisionen.

När SKL har denna säregna särställning är det av yttersta vikt att de hanterar sin makt på rätt sätt. När de då gå går ut precis innan ett val och markerar våra förträffliga väntetider blir det väldigt ihåligt.

Detta görs alltså, enligt Sjukhusläkarens granskning, trots att statistiken är ofullständig, att de inrapporterade väntetiderna från olika länder inte har samma definition och inte räknas ens från samma startdatum, men ändå jämförs, att de endast omfattar enstaka diagnoser men ändå tas till intäkt för stora  svepande sanningar, att man blandar olika åtgärder av både av elektiv och mer akut art som cancer och att man inte gjort någon som helst kvalitetsgranskning.

Efter att Sjukhusläkarens reporter ställt frågor till ansvarige chefen på OECD-kontoret har uppgifter dessutom lagts till och ändrats allteftersom. Att SKL är just en intresseorganisation kan ändå förklara att de har intresse av att försköna sanningen, men Sjukhusläkarens intervjuer påvisar att vissa ansvariga inte ens verkar vara medvetna om sina grova förenklingar.

Folkhälsomyndigheten är den som skickar in uppgifter om väntetider och statistik om hälso- och sjukvård till OECD efter att myndigheten begärt in dem från SKL.
OECD-resultaten används sedan både av regering, riksdag och SKL till långtgående slutsatser och tvärsäkra uttalanden om att vi är bäst i världen eller sämst, vilket som passar just för stunden. När ett pressmeddelande skickas ut, sker heller ingen vidare granskning eller kritisk analys av journalister och media utan det bara publiceras vidare. Det enda gemensamma när det gäller väntetids­informationen från de olika länderna verkar vara att aktiva läkare som har expertkunskaper inte varit tillfrågade i att se vad som skickas iväg, hur data värderats eller vad som egentligen ligger bakom olika länders uppgifter.

Jämförelse är bra, benchmarking är viktigt och rätt utfört är det ett användbart verktyg för oss i vården och för beslutsfattare och tjänstemän vid styrning och ledning.
Men ekonomer är inte tillräckligt kunniga att samla in och utvärdera medicinsk data och än mindre att jämföra dem med andra länders sjukvårdssystem.

Medicinska jämförelser och jämförelser av sjukvårdssystem bör ske via läkarkåren nationellt och internationellt. Vi vill se att professionen med specialitetsföreningarna i spetsen ska vara del­aktiga i nationella och internationella jämförelser av sjukvårdens innehåll. Vidare att den regering vi får nu måste kräva att kompetens i form av aktiva läkare finns inom Folkhälsomyndig­heten, vi har ju också ett ansvar för vad vi tillför till andra länder. I redovisningen måste man sen vara tydlig vad man vet egentligen, dvs redovisa  antalet länder, antalet diagnoser, och inte försöka ta billiga poäng med för långtgående slutsatser.

Vi får nu en ny hälsosjukvårdsdirektör på SKL med kunskap om utredningar och hoppas att det innebär en säkrare redovisning. Den nya regeringen bör ser till att specialitetsföreningarna är delaktiga i insamlandet och analysen av data till Folkhälsomyndigheten. Och om dessa data överhuvudtaget ska rapporteras­­ till OECD bör krav ställas på medicinsk kompetens i processen både inhemsk och inom OECD:s politiskt styrda organisation för ekonomiskt samarbete.
Sker inte detta  bör vi inte vara med.

Läs Sjukhusläkarens avslöjande här: https://www.sjukhuslakaren.se/skls-statistik-var-ren-bluff/