Krönika

– Nu måste ”Aktion Avvikelse” tas på allvar även av landstingens ledningar

Aktion Avvikelse på Sahlgrenska blev succe med flerfaldigt ökad rapportering mot normalt. När många av läkarna verkligen tog sig tid att rapportera felaktigheter femdubblades antalet avvikelserapporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, från 62 i snitt under de första nio månaderna 2008 till 307 stycken under oktober månad.

Hur ska femdubblingen av rapporteringen tolkas?
Jo, att läkarna inte är nöjda med arbetsmiljö, arbetsinnehåll och hur vården bedrivs. Budget, rutiner och styrning måste ses över och anpassas efter patienterna.

Patientsäkerhet är på modet i det politiska rummet. Efter höstens larmrapporter, att 8,6 procent av patienterna skadas i vården varje år, att vårdplatsbrist har blivit normaltillstånd och att överbeläggningar och vårdplatsbrist är erkänt som både misshushåll av kompetens och en arbetsmiljöfråga, diskuteras detta mycket på högsta nivå. Detta dock utan större effekt i verkligheten…

Det är ju landstingen som håller i plånboken och flertalet av dessa fortsätter oavbrutet sin nedrustning av sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagens påbud om krav på adekvata lokaler, utrustning och kompetens står sig slätt i jakten på kostnader och sjukhusen kämpar med neddragna budgetar.

Eftersom landstingen inte heller rapporterar in siffror på till exempel utlokaliseringar, är aktionen ett sätt att dokumentera och påvisa att de goda intentionerna från politiskt håll inte följs.

Avvikelserna på Sahlgrenska rör de flesta fel som vi dagligen ser i vården. Nu ska vi haka på för att följa upp på olika nivåer så att förbättringar kommer till stånd så att inte rapporteringen var förgäves.

Ett par reflektioner efter aktionen är att systemen inte är utformade för läkarna som rör sig runt över sjukhusets olika delar.
Ett annat är att vissa saker som man tidigare påtalat utan resultat, till exemepl att få en dörrstopp på en dörr av sekretesskäl, eller ordentligt skåp vid ombyte på operation, blev åtgärdade omedelbart efter rapporteringen. En avvikelse kan alltså vara ett sätt att snabbt få resultat. Men vi måste uppenbarligen också vara tydligare och kunna kräva förbättringar – även utan att behöva avvikelserapportera om det!
Våga kräva förändring! Våga vägra om inget händer! Vi är den yrkesgrupp som har mest utbildning i det medicinska och måste se till att ändra det som är fel. Ingen annan kan göra det lika bra.

Varför Aktion Avvikelse när det är lagfäst att vi alltid ska rapportera avvikelser och verksamhetscheferna är tvingade att följa upp?
Ja, att anmäla när en ”skada uppstått” görs nog idag i stor utsträckning, men för den andra delen ”risk för skada” är det sämre och det är det aktionen vill komma åt.

En negativ inställning till själva avvikelsesystemet med praktiskt krångel, en känsla av meningslöshet att rapportera om felaktigheter som är permanentade, bristande återkoppling på resultat, rädsla för att rapport kan leda till anmälning till HSAN och så en allmän ovilja för att framstå som gnällspikar… Men vi hoppas att effekten blir att man anmäler mer även i fortsättningen.

Är ni redo att avvika på din arbetsplats?
Beställ Avvikelsestickan och hämta förslag på informationsbrev till kollegor, ledning och chefer från Läkarförbundets hemsida!
Aktionen kommer att mottas positivt på alla nivåer.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera