Krönikor
”Nätläkarna har förstått att vården är nationell”
Digitala vårdgivare behandlar någonstans mellan 45.000 och 50.000 personer i månaden idag. De allra flesta fallen, men långt ifrån alla, handlar om relativt lätta medicinska besvär, såsom infektioner, hudutslag och besvär av intimare natur. Av de undersökningar som har gjorts så uppskattas den här typen av vård av patienterna.
IVO har efter en genomgång av en av de största aktörerna inte haft något att anmärka på vare sig nätvårdarens kvalitet eller på patientsäkerheten.
Samtidigt kommer allt fler rapporter och tecken på att den traditionella primärvården inte klarar av sitt uppdrag. Till och med regeringen har uppfattat signalerna och satt en utredare på saken. Då utredningens slutrapport inte kommer förrän i mars 2020 så får man anta att problemen är både många och svåra.
Men, skulle man inte kunna ställa sig frågan om det inte finns en koppling mellan utvecklingen av den digitala primärvården och problemen inom den traditionella vården? Och då menar jag inte de vid det här laget rätt uttjatade vulgärangreppen som med jämna mellanrum laddas upp på någon glänta i trollskogen, typ: ”Nätläkarna utarmar den svenska sjukvården…!”.
Nej, jag menar att det kanske till och med är så att det i Sverige har uppstått en unik möjlighet att inom vården faktiskt få till något som för ovanlighetens skull i slutändan kan komma patienterna till godo.
Oavsett vad man tycker om de så kallade nätläkarna och deras verksamhet så är det ett faktum att de vårdar 1 000-tals människor varje månad.
Oavsett vad man tycker om de så kallade nätläkarna och deras verksamhet så är det ett faktum att de vårdar 1 000-tals människor varje månad. Som ett resultat har en tillsvidare okänd andel av dessa patienter inte sökt sig till den traditionella vården för deras självupplevda vårdbehov (de enda behov av relevans i det aktuella läget!).
Tid och resurser har alltså frigjorts som den traditionella primärvården kan använda för att ge vård till patienter som kräver fysisk kontakt.
Vore det inte bra om man kunde ordna det så att det här faktiskt sker på ett rationellt och för hela vården bra sätt? Många svarar säkert nej på den frågan då de tycker att nätläkarna ska bort oavsett vad. Men de som orkar och faktiskt har förmåga att tänka till här är kanske intresserade av hur en sådan modell skulle kunna se ut.
Inrätta en nationell organisation som ersätter all digital primärvård i landet, oavsett vem som levererar den och var patienten bor.
Så här kommer den: Inrätta en nationell organisation som ersätter all digital primärvård i landet, oavsett vem som levererar den och var patienten bor.
Pengarna för den här typen av vård bör komma från staten, inte från landstingen. I princip skulle det räcka så, men i praktiken behövs det givetvis mycket mer. Det skulle krävas ett nationellt informationssystem för all typ av vård, annars fortsätter fragmenteringen.
Det skulle kräva utarbetandet av principer för vilken typ av vård som ska ingå, annars fortsätter spekulationerna. Och det skulle kräva ändamålsenliga ersättningssystem för all typ av primärvård, annars lär hysterin fortsätta.
Men det riktigt geniala med en sådan här modell är att den skulle kunna verka som ett föredöme för hur all vård borde organiseras, ledas och styras.
Som jag eventuellt kan ha nämnt någon gång så är det min fasta övertygelse att om man verkligen vill förbättra svensk vård, så är det helt avgörande att den blir nationell. De digitala vårdgivarna är just nationella och det är ingen tillfällighet. De har förstått att Sverige är ett land med en befolkning och ser ingen anledning att splittra upp sina verksamheter efter ortopediska principer.
Hur stor är då sannolikheten att Sverige går från en dialektbaserad vårdorganisation mot en sammanhållen nationell vård där resurser utnyttjas optimalt och vård verkligen ges efter medicinska behov på lika villkor?
Mindre mirakel har nog hänt, men jag är rätt säker på att vi kommer att gå mot en sådan modell, oavsett vad proffstyckarna säger och bakåtsträvarna hävdar.
Och om vägen dit går på en någorlunda plogad vägbana så är chansen att vi faktiskt kommer fram helskinnade mycket större än om vi som nu bara sladdar vidare mot ett kroniskt stabsläge.
Jag håller helt med! Om inte resurserna räcker har man bara två val: höja skatten eller frigöra resurser. I det här fallet så kanske man måste göra båda. Det är väl utmärkt att nätläkare kan behandla patienter i hela landet. Men- för att kunna lösa problemen i sjukvården måste man också samarbeta med varandra och framförallt måste man komma ihåg sitt grunduppdrag! Sjukvården genomsyras av unkna strukturer där allt handlar om hierarki. Den som har högst grad i rummet där patienten finns har tolkningsföreträde vad gäller allt. Patienten är längst ner på skalan. Så länge som chefer och politiker inte ser dessa strukturer och faktiskt har modet och beslutsviljan att göra något åt det så kommer inte problemen att lösa. Släpp garden och lös problemen!
Eller så har den personen med högst grad ojämförligt högst kompetens och bör ha sista ordet vg behandling, utredning mm. Detta kallas meritokrati och är den grund på vilket en välfungerande samhällsstruktur vilar…
”Chatta med oss vid behov – vi undersöker dig med mobilen”
Detta är nätläkarbolagens framgångskoncept. De ”vulgärangrepp” från ”trollskogen” som BE hänvisar till utgörs till exempel av inlägg från allmänläkarnas vetenskapliga organisation SFAM och distriktsläkarföreningen. https://www.dn.se/arkiv/debatt/natlakarbolagen-dranerar-en-underfinansierad-primarvard/
En sjukhuskollega kommer med ett konstruktivt förslag i Dagens Medicin – att 1177 görs till grindvakt för digital vård. Om denna inte anses motiverad får patienten själv betala. . https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/01/09/gor-1177-till-grindvakt-for-digital-vard/
Ekman har rätt i att nätläkarna hanterar ”relativt lätta medicinska besvär”. I övrigt är analysen undermålig. Ingen avlastning sker. Vi som arbetar på golvet i primärvården får ofta slutbehandla diverse ”mobil-behandlade” åkommor. Enligt Göran Stiernstedt (SVT Nyheter 181028) visar preliminära resultat av en hälsoekonomisk utredning att nätläkarna kostar alltmer pengar för landstingen utan att primärvården avlastas.
BE säger att IVO inte haft något att anmärka på vare sig nätvårdarens kvalitet eller på patientsäkerheten. Om man läser rapporter står att detta är en förstudie och att man kan konstatera att KRY ”bedriver ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete”.
Huruvida den vård som all vetenskap och beprövad erfarenhet bygger på går att ersätta med digital vård har man däremot inte tagit ställning till.
Socialstyrelsen har däremot gjort en utvärdering med positiva resultat. Det handlar då om när traditionell vård för specifika sjukdomar kompletteras eller ersätts på olika innovativa sätt. Några exempel: Appar där patienten registrerar sina astma-anfall, sjuksköterskor som coachar patienter med diabetes för att få bättre sockervärden, internetbaserade utbildningsprogram om följsamhet vid medicinering mot högt blodtryck, web-baserad screening med efterföljande åtgärdsprogram mot alkoholöverkonsumtion i befolkningen och digitalt given kognitiv beteendeterapi. Digitala besök vid uppföljning av kroniska sjukdomar har också stor potential att förbättra vården.
Men nätbolagen har en annan inriktning. BE skriver att patienternas självupplevda vårdbehov är ”de enda behov av relevans i det aktuella läget!”. Men svensk lagstiftning och allmän rättsuppfattning säger: ”Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.”
I övrigt har Björn Ekman rätt i att det behövs ett nationellt grepp på primärvården. https://www.dn.se/debatt/andra-ej-i-klara-satsa-pa-primarvarden-annars-riskerar-den-att-kollapsa/
Catarina Canivet, distriktsläkare, Lund
Att antyda att seriösa kliniker som oroas över att nätläkare dränerar primärvården på pengar och omöjliggör behovsstyrd vård skulle vara nättroll var ett av de grövsta påhopp på läkare jag hittills läst- och detta i ett av våra egna, fackliga organ!
Kryddat med rena förvanskningar av fakta (som att nätläkarna avlastar vården eller att undanhålla kritik som riktats från exempelvis STRAMA ang antibiotikaförskrivning) blir detta en svårsmält soppa och man kan undra om denne krönikör bör fortsätta ges utrymme…