Krönika

Någon vill att Fikru ska dö

Det var blandade känslor när Fikru Maru dömdes till 4 år och 8 månaders fängelse för ett korruptionsbrott där han haft kännedom om att en minister utövat otillbörlig påverkan.

– Jag försöker att skydda honom från rubrikerna, sa hans dotter Emy.

Jag förstod inte riktigt. För mig var det så självklart att domen var en del i spelet. Något man fick ta för att få ut honom ur Etiopien. Men den senaste tidens rapportering i media har gjort mig obehaglig till mods. Den absurda historien om hur Fikru hamnade i fängelset för att han försökte ta in medicinsk utrustning för att hjälpa sjuka människor på det sjukhus han grundat, är inte tillräckligt känd för att alla ska förstå att detta är en oskyldig man. I stället rapporteras det nu hela tiden att han just dömts för mutbrott.

Något i planen gick snett. Han skulle ju resa hem. Svenska läkare stod redo att hämta hem honom dagarna efter domen. Men så drog allt ut på tiden. Det skylldes på administrativa svårigheter att flytta över honom till Kalityfängelset, som var den instans som skulle besluta om straffrabatt. För någon vecka sedan berättade Emy om vad som var på gång. En katastrof.

Rykten hade cirkulerat på fängelset om att Fikru varit inblandad i det uppror som utbröt dagen efter att han fördes till sjukhus med spontanpneumothorax i början av september. Företrädare för fängelset hävdade att han ätit så mycket choklad att han fått högt blodtryck, vilket lett till att hans lungsäck gick sönder. Man skrattade ju först. Lite överseende med okunskapen och ändå imponerad av att lekmän kan hitta på så fantasifulla medicinska förklaringar. Men nu i dagarna kommer åtalet, där Fikru åtalas för att ha finansierat och uppmuntrat till upploppet, samtidigt som han själv sett till att bli sjuk för att inte vara på plats när det bröt ut. Det är ett terroristbrott som ger minst 15 års fängelse. Eller dödsstraff.

För Fikru är det nog ett dödsstraff redan nu. Hans lunga har redan tagit allvarlig skada av tre månaders dränagebehandling. Nu återstår bara att operera honom i Etiopien. Går operationen dåligt, befinner han sig på ett sjukhus utan utrustning och kompetens att hantera komplikationerna. Går operationen bra, får han återgå till fängelset.

Någon vill att Fikru ska dö. Eller åtminstone straffas. Ingen vet vem, inte heller Fikru själv. Det är en osynlig baneman som vi försöker bekämpa med rationella argument. Vi försöker skaffa intyg om att man inte kan få pneumothorax av att äta choklad. Vi planerar en demonstration framför ambassaden nästa vecka. Vi startar en insamling för att kunna anlita en till advokat. Utrikesdepartementet och regeringen utövar diplomatiska påtryckningar. Det börjar kännas hopplöst, men hur skulle vi kunna ge upp? Om ingenting fungerar tänker jag i alla fall kämpa för att Fikru i media framställs som den kidnappade hjälparbetare han är, snarare än en korrumperad affärsman. Det är det minsta jag kan göra.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-06

Avancerad vård i hemmet-hur bra fungerar den?/Jul-läsning:Nobel- special/ Aktuella profilen: Bosse Lindquist fick en mer positiv bild av läkare efter Macchiarini-affären/Porträttet: Sjukvårdsdirektör vill riva murar mellan sjukhusvård och primärvård/Ny krönikör: Camilla Starck/

Prenumerera