Krönika

Mycket på gång men ändå står det still

Sjukvården är under ständig utveckling, har starkt produktionsfokus och är extremt slimmad. Vi har en kraftfull teknisk och digital utveckling. Allt från ny diagnostik-  och behandlingsutrustning på mikro och makronivå både nära och på distans, till robotar och hybridsalar för operation och hela  ”Bild och interventionshus” med all teknik man kan tänka sig.  

Så vad är det då vi pratar om när vi pratar om sjukvårdens ”IT –kris”?

Det vi pratar om är vårdens informationssystem. Informationssystemen som är vårdens viktigaste arbetsredskap för patientsäkerhet, kommunikation, återkoppling och utveckling.

Även om de ser lite olika ut på olika ställen så ligger de långt efter resten av världen i funktionalitet och användbarhet. Man säger att IT-stöd har fem utvecklings­steg: 1.insamlare, 2.dokumenterare, 3.hjälpare, 4.kollega och 5.mentor. Det tredje och kanske fjärde steget borde kunna nås som en föreläsare sa. Frågan är hur man ska komma dit.

3R-samarbetet (Stockholm-Skåne och Västra Götaland) om ett nytag med ”Framtidens Vårdinformationssystem” kan vara ett steg.

Men problem blir det om man tror att lösningen bara är att ”åka och köpa ett nytt färdigt system”. Man ska inte underskatta svårigheterna vid införande av ett helt nytt system och att anpassa till befintliga strukturer och information.

Enligt 3R så ska det nya journalsystemet preciseras utifrån en kravspecifikation i samarbete med medarbetarna vilket är bra.

Många redan färdiga byggstenar som används idag eller nu håller på utvecklas kommer vara bra även när de gamla journalsystemen måste skrotas. Vi tror också på fördel av konkurrens mellan olika aktörer och utrymme för innovationer.

Problem för de nationella byggstenarna

Problemet finns dock även avseende de nationella byggstenarna. Inera är landstingens ”e-hälsofabrik” som landstingen finansierar med 400 miljoner kronor varje år för att skapa nya projekt. De pengarna räcker inte för det arbete som pågår, men det har varit svårt att få fram ytterligare finansiering. Man avser nu också att göra ett omtag och titta över alla pågående projekt utifrån användbarhet och nytta.

Även NOD, arbetet med den nationella läkemedelslistan, kommer att utvärderas på samma sätt som övriga projekt.

Under våren kommer Inera sedan sannolikt att omformas till ett SKL-ägt bolag för tydligare ägarstyrning. Man diskuterar också en ny finansieringsmodell där Inera har en viss basbudget som tidigare, men att landstingen sedan beslutar och prioriterar och beslutar om vilka projekt som ska göras och sedan skjuter till de pengar som behövs. Även kommunernas framtida del i med­finansieringen diskuteras.

Helt klart är att mer pengar behövs vid utveckling. Det måste vara klart från början för varje projekt med både finansering och realistiska tidplaner. Göran Stiernstedt, regeringens särskilda effektivitetsutredare, har föreslagit 1 miljard kronor från vardera stat och landsting till sjukvårdens IT och Lena Lundgren som varit ansvarig för regeringens utredning om rätt information i vård och omsorg vill också ha en miljard kronor till IT.

NOD, den gemensamma läkemedelslistan, är också under lupp på grund av att man nu avvaktar vad som kommer att hända med Lena Lundgrens utredning.

Datainspektionen har uttalat kraftig kritik avseende patientintegritet och säkerhet i det nuvarande förslaget. Om lagen inte går igenom är det osäkert om det alls blir tillåtet med en gemensam läkemedelslista och hur man i så fall ska gå framåt.

Självklart ser vi också att patientens möjlighet till integritet måste säkerställas både avseende teknik, spärrar och tydlig information, och hur och vem som presenteras för informationen i journalsystemen.

Säkerheten måste också tas på stort allvar, både för att inte obehöriga ska komma åt sekretesskyddad information, men också för basal driftssäkerhet eller mot rena sabotage. Ledningssystem för säkerhet har vi efterlyst.

E-hälsokomittens arbete när det gäller utredningen om vad e-hälsomyndigheten ska göra och hur den framtida ordinationsprocessen ska se ut blir också osäkert i skenet av detta.

Så – just nu är många beslut helt i limbo, och ingen har möjlighet att peka med hela handen. Någonstans måste man börja nysta för att komma framåt!

Så kan journalsystemen bli bättre

Vi har en kravspecifikation för nästa generations journalsystem för att hjälpa arbetet på traven:

En inloggning, bärbar, trådlös, överskådlig, individuellt efter den funktion man har, med rätt information till behörig person i rätt tid, sökbarhet, interaktiva beslutsstöd med möjlighet till kommunikation exempelvis med patient och apotek. Dessutom smart loggkontroll. Och att patienten kan se och hantera sitt vårdförlopp exempelvis var remissen är, var bokar jag tid och vad var det doktorn sa. Vi vill ha en gemensam läkemedelslista.

Under tiden är det bra att tänka på vad man kan göra själv, nu, idag på min arbetsplats för att det ska bli drägligare.Ta tid för att ifrågasätta gamla eller onödiga rutiner. Se till vad som kan göras bättre och smartare utifrån befintlig teknik. Diskutera hur vi dokumenterar och varför. Ta tid för IT-ronder. Vi måste vara delaktiga och ställa krav.

Och i väntan på bättre IT-system så är det inte läkaruppgifter vi vill bli av med. Mycket av det som beskrivs som ”onödig administration” är i själva verket mycket nödvändigt, men en stor del av hanterandet kan med fördel hanteras av andra yrkesgrupper.

Sjukhusläkarna har fullmäktigemöte den 19-20 mars och välkomnar då ­sjukvårdsministern Gabriel Wikström för en diskussion om hur vi ska göra vården bättre.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera