Krönika

Lund än en gång i blåsväder?

Akutläkarna i Lund mår dåligt. Detta beskrivs i media. Några fler detaljer har inte jag.

Patienterna vill säkert inte att läkarna säger upp sig. Läkarna skulle helst vara kvar under rimliga förhållanden. Men ekonomin blir avgörande och hotar verksamheten.
Var inte systemet tänkt så att politikerna skulle värna om medborgarnas intressen? Om patienternas men även läkarnas?

Det förefaller som om sjukvård i Sverige är ransonerad. Det finns bara en viss mängd pengar och vissa kommer i kläm om pengarna tryter. Vem som tar ansvar för kostnaderna av utebliven och dålig sjukvård är oklart. De är ju de individuella patienterna som får lida och då skadan redan är skedd kan inte politikerna reparera patienternas lidande.

En lösning kanske är precis det jag tidigare nämnt att bilda ett demokratiskt företag. Då kan alla säga upp sig om nödvändigt och man kan omförhandla de ekonomiska förutsättningarna. På sikt är dock detta endast hållbart om patienternas företrädare värnar om kvalitet och patientsäkerhet. Annars börjar underbudspolitiken.

Man måste inse att det är sjukdom som kostar, inte sjukvården. En optimerad akutsjukvård är billigare för samhället jämfört med köande och sjukskrivningar.
Att politiker centralt via Landstinget köper vård för medborgarna är ett grovhugget system som flyttar makten långt från patienterna. Var det verkligen tänkt att detta demokratiska system skulle bli så patientfrånvänt?

Att hitta en balans där de investerade sjukvårdspengarna gör mest nytta är komplext. Men i planekonomiernas värld är det tämligen enkelt. Det är bara att skära ned.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera