Larmen kommer från hela landet
"Vi behöver flytta fokus till patienternas behov. Ett sätt kan vara att likt våra nordiska grannländer införa en patienträttighetslag. Om den enskilda patientens rättigheter, snarare än regionens tandlösa skyldighet, fick styra utformandet av vården skulle professionen behöva få en tydligare roll att prioritera efter medicinska behov. Inte efter var du bor, eller i vilket stuprör du hamnat", skriver Elin Karlsson, 2:e vice ordförande för Sjukhusläkarna.
Sjukhusvården är enormt ansträngd. Barnkliniker går på knäna pga RS-virus. Överfulla akutmottagningar, vårdplatsbrist, trött sliten personal. Extra vårdplatsmöten och omdirigering av ambulanser där så är möjligt.
Fullbelagda intensivvårdsavdelningar och riskfyllda transporter av våra sjukaste patienter. De med längst resvägar är extra utsatta när både vårdplatser och transportorganisation är överbelastade, och hjälpen är långväga och svår att få.
Enorma köer till operation och behandlingar. Du har hört det förut. Och vi har sagt det förut, så många gånger, i så många olika kontext. Att det är på gränsen, att patientsäkerheten är hotad, och att beredskapen är för dålig. Även innan Covid-19.
Pandemin har haft en enorm påverkan på hälso- och sjukvården, liksom samhället i stort. Vi har sett bristsituationer av en helt ny dignitet, det har saknats utrustning, läkemedel och personal. Men vi har också sett hur besluten snabbt flyttades tillbaka till professionen för att få fram den ledning och de kreativa lösningar som behövts för att minska den enorma medicinska katastrof pandemin varit och är.
Det finns en risk att vi nu får en förenklad historiebeskrivning, där de strukturella problemen från tiden före glöms bort, och vårdens situation idag med enorma köer och bristande tillgänglighet enbart tillskrivs pandemin.
Det finns en risk att vi nu får en förenklad historiebeskrivning, där de strukturella problemen från tiden före glöms bort… Elin Karlsson, andre vice ordförande Sjukhusläkarna
I detta nummer visar Bengt Cederlund, registerhållare SPOR, hur antalet utförda operationer fortfarande är under normala nivåer och att väntetiderna till operationer fortsätter att öka. Det vi måste vara medvetna om är att man bara ser väntetiden för de som faktiskt är opererade, inte hur det ser ut i kön.
Hur den faktiska väntetiden för patienterna i kön ser ut i regionerna är ingen information SKR delar med sig av, man rapporterar endast om vårdgarantin hålls eller inte. Men det är en monumental skillnad att vänta 90 dagar jämfört med år. Och att väntetider av den kalibern finns över landet det vet vi. Och trots kö-satsningar landet över har vi ännu inte kommit tillbaka till den operationsvolym vi hade innan pandemin slog till i början av 2020.
Danmark däremot, som också drabbats hårt av pandemin, har återgått till sina normala och i svenska mått mätt korta väntetider.
Så vad är problemet i den svenska sjukvården?
Idag har vi en vård där tilliten till professionen saknas och där patienternas lagstadgade rätt till vård i tid inte behöver beaktas.
Regionerna har en skyldighet att leverera vård, men ingen hålls ansvarig när patienterna inte får vård i tid.
Ingen hålls ansvarig när kompetent personal flyr en efter en.
Ingen kanske ens ser samband eller frågar medarbetarna om varför när en tidigare välfungerande enhet kraschar.
Beslut fattas alltför ofta uppifrån och går ner, och linjen skall till varje pris hållas.
Vården är fragmenterad och indelad i stuprör med enorma klyftor emellan. Kontinuiteten brister. Det medicinskt självklara blir till administrativa tigrar och patienten faller mellan stolarna.
Visst finns det gröna öar där allt fungerar bra, men hela den svenska sjukvården behöver få blomstra.
Vi behöver vända på pyramiden och låta professionen fatta de avgörande medicinska besluten, såväl i det enskilda patientmötet som på en mer strukturell nivå.
Vi behöver flytta fokus till patienternas behov. Elin Karlsson
Vi behöver flytta fokus till patienternas behov. Ett sätt kan vara att likt våra nordiska grannländer införa en patienträttighetslag. Om den enskilda patientens rättigheter, snarare än regionens tandlösa skyldighet, fick styra utformandet av vården skulle professionen behöva få en tydligare roll att prioritera efter medicinska behov. Inte efter var du bor, eller i vilket stuprör du hamnat.
Vi kräver:
- Total transparens när det gäller siffror om väntetider i vården.
- En nationell väntelista och samarbete över regiongränserna.
- En beredskap såväl för kommande pandemier som utbrott av säsongsbundna infektioner samt stora olyckor.
- Ökat antal vårdplatser och IVA-platser.
- En professionsstyrd vård präglad av tillit. Vi skall leverera en god vård och samtidigt ta ansvar för att våra resurser och används på bästa sätt. Det kan vi inom professionen, det har vi bevisat under pandemin.
- Ett stopp för besparingsprogram på våra sjukhus.
- Patientens behov i fokus, införande av en patienträttighetslag.