Krönika

Läkarstudent + fritid = sant?

Nu på tredje terminen har jag insett att jag inte vill fortsätta plugga så hårt som jag gjort i 4,5 år till. Det är för mycket av livet som rinner förbi medan man sitter försjunken i detaljer, detaljer och åter detaljer. Och medan man för evigt har missat potentiella upplevelser med familj eller vänner kommer den detaljkunskap man präntat in med säkerhet att vara borta om bara ett par år. Det känns inte värt det. Efter att ha fått höra hur lite färdiga läkarstudenter (från KI) minns av preklin-detaljerna har jag tappat lusten att nöta för nötandets skull.

Sedan jag insåg detta har det blivit otroligt mycket roligare att plugga de stunder som jag gör det (vilket nota bene är så gott som varje veckodag, enstaka kvällar och en av två helgdagar). Det säger kanske lite om hur mycket jag pluggade tidigare. Det var ofta som jag satt lördag och söndag från morgon till sen kväll och alla vardagkvällar utom möjligen en. Jag var så orolig att jag skulle missa något, att jag inte skulle lära mig allt, allt, allt.

I dag (söndag) har jag suttit mellan från klockan 10 till 15 på Studentpalatset och läst och antecknat. Jag har läst om ögonmotorik och balans, dygnsrytmer och sömn, inlärning och minne. Utan att kännas stress. Visst har jag inte hunnit detaljläsa allt, men jag tycker mig ha förstått det mesta på ett ungefär i stora drag. Dagarna före tentan ska jag försöka pränta in alla detaljer som ändå kommer att falla i glömska dagen efter tentan.

Jag försöker tänka att jag ska fokusera på att lära mig sådant som jag tycker är värt att lägga på minnet för framtiden. Då blir det roligare att läsa och jag antar att sannolikheten också ökar att jag faktiskt kommer att minnas det jag lär mig.

Det är kanske ett vågat försök. Och kanske misslyckas jag på tentan om en vecka. Men om jag inte gör det, om det till och med går lika bra som tidigare tentor, är det här en taktik jag ska fortsätta med. Allt för många läkarstudenter får stressrelaterade problem eller går in i väggen. Det ska väl inte behöva vara en förutsättning för att bli läkare att äventyra sin hälsa och stänga av sitt sociala liv?

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera