Krönika

Läkarlönen högst i akademikergruppen – men inte för disputerade

I Sverige är högskolan numera dimensionerad för att ta emot nästan hälften av en årskull och många unga ställer sig frågan om det är ekonomiskt lönsamt att investera i en eftergymnasial utbildning jämfört med att börja arbeta direkt efter gymnasiet. I vanliga fall jämför man sig ofta med andra med avseende på månads- eller årslön, men i SACO-rapporten har man valt att beräkna livslönen från studenten till 85 års ålder.

Beräkningarna har gjorts på SCB:s lönestruktursstatistik för år 2009 med löneuppgifter för cirka 750 000 individer och kontrollgruppen för läkare utgörs av de som gått gymnasieskolans naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga program. Man har tagit hänsyn till studiemedel, skattenivåer, arbetslöshet och pensioner.

Den högsta livslönen finns i några relativt stora akademikergrupper som civilingenjörer, civilekonomer, jurister och läkare där livslönen blev 12-14 % högre än för de som började arbeta direkt efter gymnasiet. 

Det lönar sig att disputera för nästan alla studerade yrkesgrupper utom för läkare. Totalt fanns det i Sverige 40 500 disputerade år 2009 och av dessa var 60 % män. Medellönen var lägre för disputerade läkare än för icke disputerde men vid närmare granskning av materialet kan man se att spridningen var stor och att de läkare med högst lön var de som hade doktorsexamen.

Utfallet för andra vårdyrken är sämre och sjukslöterskor har en marginellt högre livslön och sjukgymnaster har till och med en negativ livslön.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra / Flera krönikor

Prenumerera