Krönika

Läkare ska göra det dom är bra på

Några läkare blir kirurger, psykiatrer eller distriktsläkare. Andra går till industrin, startar eget, blir sjukhusdirektörer eller börjar på Socialstyrelsen. Många går fram och tillbaka mellan olika karriärer. Men det är sällan som man blir förvånad när man får höra att någon kollega bytt bana åt ena eller andra hållet, för det ligger ofta i personligheten. Ambition eller fallenhet har också ofta varit tydliga.

Det är den äldsta och kliniskt mest erfarne läkaren som är chef – är en annan sak man ofta får höra både från politiker, allmänhet och ibland fackförbundsfolk. Det gäller inte längre. Den äldsta och mest kompetenta läkaren är ofta inte alls intresserad av ett chefskap. Arbetsgivaren är kanske inte heller det minsta intresserad av en sådan person. Myten om den äldsta och kliniskt mest kompetenta läkaren som chef i vården lever dock kvar och beskrivs då ofta som ett slöseri med läkarkraft.

I Sjukhusläkarföreningen jobbar vi för att fler läkare ska bli chefer, så att man skulle kunna tro att vi vill att alla våra medlemmar ska gå över till Chefsföreningen..:)

Men att uppmuntra läkare till chefskap är en sak, men det är minst lika viktigt att ge förutsättningar i vården för duktiga läkare eller blivande läkare att vilja fortsätta vara just det.
Vi ser istället alltför ofta exempel på motsatsen när man får en välfungerande fullbemannad enhet gå till en ren avfolkningsbygd på bara några månader.

En ond cirkel är lätt att starta och kan sedan rasera en kliniks sedan många år uppbyggda verksamhet helt. Bakgrunden är ofta dåligt ledarskap, ofta på flera nivåer eller beslut som påverkar verksamheten så att de som arbetar till slut känner att de inte längre kan stå för den vård som ges utan väljer att sluta.

Även om det inte alltid slutar fullt så illa är detta slöseri med läkarkraft och det blir ofta dyrt och dåligt när kunniga läkare och annan personal väljer bort en arbetsplats snarare än att de väljer till något nytt.
Orsaker är försämrande omorganisationer, budgeteffekter, dålig bemanningstrategi, undanträngningseffekter av vårdgarantin, vårdvalssystem som premierar vård av de friskaste, ojämlik vård mellan landsting, speciella projekt som till exempel höftprojekt eller strokeprojekt som i sig är oerhört bra, men som får alla resurser på bekostnad av andra patienter…

Vår motion om en flaskhalsmiljard till vården – istället för en kömiljard – hoppas vi ska ge diskussion om de effekter som många politiska och olika organisatoriska intentioner och förändringar får i praktiken. Att man många gånger ställer patienter, processer och personal mot varann istället för att förbättra helheten.

Och om nu den mest erfarna läkaren också vill pröva ett chefsskap en dag så är det inte att se som slöseri. Den personen har en stor fördel på flera områden. Uttrycket ”skomakare bliv vid din läst” ska inte tillämpas på läkarkåren…

Tack alla för all respons på min förra krönika om bristen på vårdplatser!

Gå gärna in på Facebook och gå med i specialistläkarens Karin Stenfeldts Upprop för fler vårdplatser. Även Tidningen Sjukhusläkaren finns på Facebook.

Karin Båtelson, andre vice ordförande i Sjukhusläkarföreningen.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera