Krönika

Läkare i glesbyggd

Kan inte undgå att skriva lite om följande artikel från DN debatt. Först och främst grattis till Johan Wrammert från Uppsala som fått sin artikel publicerad i DN debatt.

Att locka läkare till glesbyggd är en pågående utmaning i många delar av världen. Min egen erfarenhet att åka till Alaska grundar sig delvis pga detta; jag som utländsk läkare hade möjlighet att stanna kvar i USA och få green card etc om jag tjänstgjorde 3 år i ett sk ”underserved area”.

I USA defineras de områden som räknas som underserved och också vilka specialister det är brist på. Dessa områden kan få extra ekonomiskt stöd att rekrytera läkare och annan personal. En inte ovanlig lösning är att man som läkare skriver på för arbete ett antal år och får sin studieskuld reducerad som bonus.

Alaska är ett område stort i areal men glest befolkat. Här finns många ”vårdcentraler” utan läkare. Här arbetar ”nurse practitioners” och ”physician assistants”. Dessa kan naturligtvis få rådgivning av läkare och i akuta spörsmål ringer de ofta mig på akuten och frågar om råd om eventuell transport etc. Annars gör de ett strålande arbete utifrån den kompetens de besitter. Även allmänläkare här är breda i sin kompetens och en del har gått vidareutbildning för att utföra kejsarsnitt.

I motsatts till artikelförfattarens påstående att läkaren är oersättlig skulle jag vilja peka på dessa exempel ovan. Även i sverige finns det distriktssköterskor och andra specialistsköterskor som utför ett viktigt arbete relativt självständigt. Självklart står de inte i motsattsförhållande till läkare utan komplementerar varandra utifrån resurser och behov.
Man kan även tänka sig att man bygger ut den prehospitala vården så att glesbyggdsområden får ekonomisk hjälp för sjuktransporter till vårdcentraler och sjukhus när så krävs. Ett sådant system finns också i Alaska och vi flyger in många patienter till Fairbanks akutmottagning om så behövs.

Läkarutbildning knuten till Alaska finns också. Här har flera delstater gått ihop och de studenter som söker dessa program förbinder sig att arbeta ett antal år i sina delstater de kommer ifrån. I utbyte får de reducerad avgift på sina utbildningar. Om de inte fullföljer sina plikter blir de skyldiga att betala hela utbildningskostnaden.

Det finns alltså en rad olika verktyg för att främja sjukvården i glesbyggd. Dessa exempel bygger på ekonomisk stimulans och alternativa utbildningar.

Artikelförfattaren föreslår också att man skulle kunna tvinga läkare att arbeta i olika delar av landet. Skulle man kunna göra samma sak med sjuksköterskor? Apotekare? Undersköterskor? Andra yrkeskategorier?

För mig är detta ett exempel på den anda av planekonomiskt tänkande som råder inom svensk sjukvård och de flesta yrkesgrupper skulle aldrig acceptera detta. Norge är för övrigt på väg att avskaffa sitt turnussystem. Ett ytterligare exempel på oligopol och planekonomiskt tänkande är sjuksköterskornas lönekamp.

Min tro är att löner för läkare och sjuksköterskor måste öka mer än snittet de närmsta decennierna då de kommer att bli attraktiva i hela västvärlden. Alternativt kan vi införa planekonomi och förbud mot utlandsresor…

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra / Flera krönikor

Prenumerera