Läkare ÄR schemalagda
Om och om igen kommer artiklar om läkares arbetstider som går ut på att läkare i princip har fritt valt arbete att komma till jobbet och att vi inte skulle vara schemalagda.
Läkare ÄR schemalagda. Vi arbetar 40-timmarsvecka och utöver det har vi jourtjänstgöring. Veckoschemat läggs för de allra flesta med 3-6 månaders framförhållning. Arbetstiden kan förläggas mellan kl 07-21.
Mängden jourer avgörs av specialitet och bemanning. Ersättning för jouren, ledig tid eller pengar, avgörs i samråd med verksamheten.
Joursystemet är ett effektivt sätt att få ut många arbetstimmar av en enskild medarbetare. Jour med beredskap, då en specialist är schemalagd att vara beredd, är ett billigt sätt att garantera spetskompetetens vid behov för medborgare under dygnets alla timmar. Primärjouren, då läkaren måste vara tillgänglig på sjukhuset, har olika ersättning för aktivt arbete och vila. Här finns mycket att göra. Arbetet måste renodlas att i huvudsak omfatta de patienter som behöver jourens medicinska kompetens.
Idag läggs istället oändliga jourtimmar på att leta vårdplatser, på att behandla patienter på avdelningar med fel kompetens, på att stötta nya och oerfarna sjuksköterskor eftersom de erfarna sjuksköterskorna sagt upp sig pga arbetsbelastning och dåliga arbetstider, på att ta hand om sköra äldre som hellre borde vårdas i sitt vanliga boende eller på patienter på akuten som borde gått till primärvården. Detta skapar en högre andel arbetad tid. Jourtillgänglighet på sjukhus är ingen självklar serviceinrättning och ska inte brukas på fel sätt.
Utöver detta förekommer ett utbrett slarv med eller frånvaro av arbetstidsregistrering från arbetsgivarens sida. Vi i Sjukhusläkarna diskuterar ständigt den enorma mängden timmar obetald och oregistrerad övertid som läkare utför dagligen över hela landet. Många läkare slår också varje månad i flextaket på grund av hög arbetsbelastning vilket leder till att arbetade timmar utöver taket vare sig registreras eller ersätts. När det gäller inplanerade ledigheter för komp och forskning så dras dessa ofta in med kort varsel eller bryts sönder av sent inlagda jourpass. I en effektiv vård ingår både att vara på rätt plats, med rätt kompetens runt sig, och att veta vad man ska göra med rätt förutsättningar.
Det handlar om lokalt ledarskap, långsiktighet och kunskap om verksamheten. Så vi välkomnar stort att man tittar över arbetstider, innehåll och vettig bemanning. Läkarförbundet genomför nu till exempel en genomlysning av arbetsinnehåll i samarbete med flera landsting och PwC, ett multinationellt konsultföretag. Och när det gäller läkares arbetstider är det dags för en justare beskrivning.
Om nu detta schema joursystem skulle var det mest kostnadseffektiva varför har då inte alla andra samma system?
@Tomas: Lite oklart vad du menar med ”alla”? All vårdpersonal eller alla med nattarbete? Vad gäller övriga yrken är det ju många som har ett joursystem, t.ex. IT-support i vissa sektorer. Vad gäller vårdpersonal antar jag att du främst syftar på sjuksköterskor och undersköterskor. Anledningen till att de inte har jour är för att alltid någon ska finnas på plats eller ”på sin post”, som en service till patienterna. Tänk dig t.ex. en vårdavdelning, där patienter sover. Någon kanske vaknar av smärta eller andra problem och larmar sjuksköterskan (eller så larmar utrustning, t.ex. EKG-övervakningen). För att patienten snabbt ska undsättas är alltid sjuksköterskan vaken. Hon går till patienten, och om hon bedömer att det behövs en akut läkarbedömning ringer hon på jouren, som kanske befinner sig på någon annan av flera avdelningar som hen har ansvar för eller sover om hen inte behövs för tillfället. Således kan en läkare täcka upp med kompetens när det behövs för ett stort antal patienter, men när det inte behövs har läkaren den lägre beredskapsersättningen. Skulle sjuksköterskan också har beredskap över flera avdelningar skulle det antagligen ta allt för lång tid för patienten att få hjälp mitt i natten, med onödigt lidande och skada/död som följd.