Krönika

Kreativitet och läkaryrket

Jag var med på en kreativ dag som anordnades av KI. Det var en ovan känsla att sitta där och tänka i färg och form. Jag var lite svajig till mods efter vår temadag om döden och obduktionerna vi varit med vid. Allt jag kunde se framför mig var rött. Jag tycker inte om rött. I vanliga fall trivs jag med blått. Jag kände ett starkt behov av att få ur mig allt det röda. Jag hällde upp en stor klick med klarröd färg på min lilla målartallrik, en lite mindre klick med vinrött, lite brunt, lite vitt och lite svart. Jag målade utan att tänka så mycket. Struntade i om det var estetiskt, vackert eller konstnärligt. Det var en skön känsla. Ju mer rött jag målade på tavlan desto mer blå och lugn blev jag inombords.

En av kursledarna var läkare. Hon pratade om hur viktigt det är att man inte fastnar i huvudet och förlorar kontakten med kroppen och känslan. Det var en risk med många i läkaryrket, sade hon. Vi skolas tydligen till att inte känna så himla mycket. De som kan koppla bort sina känslor effektivt premieras. Jag har tidigare hört att många läkare har svårt att acceptera att de själva kan bli svårt sjuka. De kan inte ta på sig patientrollen utan att känna obehag.

Termin ett hade vi en obligatorisk föreläsning om att självmord är vanligare bland läkare än inom andra yrkesgrupper. Kvinnliga läkare är mer benägna att begå självmord än manliga. Jag tror att jag frågade om vi skulle få någon uppföljning på denna föreläsning senare under utbildningen. Jag har för mig att svaret var nej.

Jag hoppas att vår generation läkare hittar något sätt att förbättra självmordsstatistiken. Jag vet inte om kreativitet hjälper alla, men att hitta kanaler för att ta hand om sina känslor tror jag är nyttigt för alla. Kanske speciellt för läkare som jobbar med så tunga saker som sjukdom, skada och död.

Jag frågade läkaren på kursdagen om hon visste varför sjuksköterskor inte har lika hög självmordsstatistik som läkarna. Hon trodde att det kunde vara för de är bättre på att ta hand om och stötta varandra. Det lät så sorgligt. Jag vill inte skolas till att släppa kontakten med mina känslor och jag hoppas att jag den dagen det behövs kan stötta en kollega som mår dåligt, eller själv få stöd om det är jag som behöver det.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera