Orimligt mycket arbetstid läggs av läkare och annan vårdpersonal på administrativa uppgifter som att fylla i kvalitetsregister och verktyg för vårdprevention som inte skapar något egentligt värde. Därför vill Sjukhusläkarna Örebro lansera begreppet Kloka administrativa val, skriver Lars Edling, vice ordförande Sjukhusläkarna Örebro, i denna krönika.

• 11 mars 2024
• 0
• AV: Lars Edling

Få personer med intresse för sjukvårdsfrågor har nog missat att begreppet Kloka kliniska val ligger i tiden. För den som till äventyrs missat detta handlar det i stora drag om att vi måste sluta bedriva vård som inte ger värde för patienterna. I detta ligger också att vi behöver röra oss bort från många av de standardiserade vårdförloppen och börja använda vårt sunda förnuft och kliniska omdöme.

En grupp inom Läkarsällskapet har förtjänstfullt gjort en rapport om detta (rapport_sls_kkv-20230823.pdf) och sällskapet driver aktivt frågan. Även enskilda debattörer har lyft frågan, bland annat Fanny Nilsson som skriver klokt i Dagens arena (Hur mycket sjukvård tål Sverige? | Dagens Arena). En risk med begreppet, och något som redan skett på sina håll, är att man i ivern att reducera onödig diagnostik och behandling slänger ut barnet med badvattnet. Det kan till exempel handla om att man ensidigt låter statistik över andel positiva svar styra huruvida det ska vara tillåtet att ta prov eller beställa en röntgenundersökning. En bärande tanke är att arbetet med Kloka kliniska val ska vara väl förankrat inom kåren och beslut ska fattas så nära golvet som möjligt.

Vi är nog många som upplever hur tiden vi lägger på direkt, eller för den delen indirekt, patientarbete successivt minskat genom åren Lars Edling

En stor poäng med Kloka kliniska val är att minska resursslöseri inom sjukvården. Och en synnerligen viktig resurs är vår tid. Vi är nog många som upplever hur tiden vi lägger på direkt, eller för den delen indirekt, patientarbete successivt minskat genom åren. Administrationen ökar vilket har många förklaringar. En del av dessa ryms inom arbetet med Kloka kliniska val men andra har mer att göra med den svällande administrationen inom sjukvården i stort. Mycket är sagt om detta tidigare. Den ökande andelen verksamhetsutvecklare, kvalitetskoordinatorer med flera innebär även att vi som arbetar i verksamheterna i allt högre utsträckning rycks bort från patientarbetet till förmån för möten, workshops och inspirationsdagar.

Många gånger saknas tydliga patientrelaterade syften och man lämnar mötet med en bedövande känsla av meningslöshet. Detta gäller i hög grad även våra chefers tid. Tid som de borde få lägga på att faktiskt leda och utveckla sin verksamhet. Orimligt mycket arbetstid läggs även av läkare och annan vårdpersonal på andra administrativa uppgifter som att fylla i kvalitetsregister och verktyg för vårdprevention som inte skapar något egentligt värde. I den mån dessa uppgifter behöver utföras kan det i en hel del fall göras av anställda utan vårdutbildning.

Som ett svar på dessa utmaningar skulle Sjukhusläkarna Örebro vilja lansera begreppet Kloka administrativa val. Inom detta skulle kunna rymmas ambitioner som att:

*Alla möten (och liknande) som stjäl tid från patientarbete behöver motiveras utifrån nytta för patienter eller arbetsmiljö.
*Gå igenom alla register och andra administrativa verktyg med syfte att plocka bort det som inte ger värde.
*Personal med vårdutbildning, med administrativa eller chefsuppdrag upp till en viss nivå, måste ha en viss andel av sin tjänst på vårdgolvet, något som vi i vår region en längre tid drivit på för.

Listan går säkert att göra mycket längre än så. Måhända kommer Kloka administrativa val inte göra samma framgångsresa som Kloka kliniska val. Men nog är det värt att tänka på hur vi använder vår tid på bästa sätt? Och i allt vi gör försöka hålla fokus på sådant som gör nytta för patienterna?