Krönika

Kassan och kapitalet

Det finns några som är rädda för höjder och andra som är rädda för spindlar. Själv är jag rädd för brev från Försäkringskassan. Man kan ju tycka att denna min rädsla borde ge med sig för vart år i yrket, men så har åtminstone ännu inte varit fallet. Bara åsynen av notislappar, brev eller mail om sjukintyg får mitt hjärta att slå snabbare, en känsla av stramhet kommer över bröstet och en inre overklighetskänsla tränger sig på. Existentiella frågor snurrar runt – varför just jag?

Sedan en plötslig längtan efter att magiskt bli förflyttad till en pudervit sandstrand långt, långt bort. Undra om jag är allergisk och kan få intyg på att inte behöva skriva intyg?

Numera är visserligen brevens tid sannolikt snart till ända och förfrågningarna från Kassan lirkar sig till mig elektroniskt via Webcert. Standardiserade långa onödigt ordrika automatiserade haranger och hänvisningar till ett för sjukhusläkare i stort sett alltid värdelöst besluts­stöd döljer det som Kassans handläggare egentligen undrar över.

På uppdrag av Försäkringskassan gjorde professor Kristina Alexandersson för några år sedan en fördjupad analys av en enkätundersökning riktad till alla läkare i Sverige. 12 000 svarade och av dessa upplevde två tredjedelar problem vid sjukskrivningsärenden och mest irritation väckte svårigheten kring försök att få kontakt med handläggare. Två gånger någonsin på 25 år har jag telefonledes lyckats nå handläggare på Försäkringskassan trots att deras direktnummer ofta finns tillgängligt.

I höstas kom en fråga om en nyss genomförd njurtransplantation var en allvarlig sjukdom. Varje begäran om komplettering stjäl tid från mitt egentliga arbete i hälso- och sjukvården. För mig ter det sig som självklart att Kassan får stå för den kostnad detta intrång innebär.

Korta förenklade okomplicerade och självklara intyg kan få vara en fri nyttighet för Försäkringskassan, men annars är det dags att Kassan hostar upp kosing. Inget hindrar ju att de själva skaffar sig fler medicinskt skolade som kan rådfrågas om rimligheten i ditten och datten.

Det borde dessutom äntligen vara dags att bygga upp ärenden utifrån en medicinsk helhet snarare än enskilda diagnoser. Kort och gott inför differentierade intyg, gör övriga blanketter mer funktionella med ökad direkt inverkan av patienten, öka kompetensen inom Försäkringskassan och inte minst låt Försäkringskassan (staten och kapitalet) stå för kostnaden för all annan hantering än den förenklade.

Detta nummer av Sjukhusläkaren tar upp läkarintygen och Försäkringskassan, men vi har även undersökt vad som hänt på senare år i vårdplatsbristens kölvatten.

Tidigare var nedmonteringen av antalet vårdplatser en medveten politisk strategi, men sker nu utan kontroll när sjuksköterska efter sjuksköterska i strömhopp flyr från sjukhusens bristfälliga arbetsmiljö.

Antalet vårdplatser har minskats men antalet inläggningar har ökat. Resultatet är givetvis att hjulen snurrar snabbare med kortare vårdtider, fler utlokaliseringar och ett ökat antal överbeläggningar. Läsningen i detta nummer beskriver vad detta innebär för patienterna i slutändan. Gör om, gör rätt – fler vårdplatser behövs!

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-06

Avancerad vård i hemmet-hur bra fungerar den?/Jul-läsning:Nobel- special/ Aktuella profilen: Bosse Lindquist fick en mer positiv bild av läkare efter Macchiarini-affären/Porträttet: Sjukvårdsdirektör vill riva murar mellan sjukhusvård och primärvård/Ny krönikör: Camilla Starck/

Prenumerera