Finns det inte IVA-platser stoppas canceroperationer, donationer, och mycket annan vård som kräver IVA-resurser.

• 24 september 2019
• 0
• AV: Karin Båtelson

Att flytta en IVA-patient på annat än medicinsk indikation med diagnoser som trauma, organpåverkan, respiratorbehandling kors och tvärs är något som bara skall göras i undantagsfall.

Att IVA-registret nu visar att dessa flyttar har ökat betydligt och att patienter flyttas runt i alla större omfattning på grund av vårdplatsbrist är oacceptabelt.

Det är skadligt, resurskrävande, ger längre vårdtider, kan vara traumatiserande för patienten och skapar etisk stress hos sjukhus och ambulanspersonal. Det skapar frustration och ilska som ska kanaliseras och sen ännu värre, hopplöshetskänsla över att man som ansvarig inte kan ta de beslut som man vet skulle varit de rätta.

IVA är ingen isolerad ö längst in i huset. Bristen på IVA-platser stoppar upp både elektiv och halvakut vård i många verksamheter. IVA-vården är en för många patienter absolut nödvändig del, både för svårt akut sjuka, kroniskt sjuka med andnings­svikt men också många andra patientgrupper som behöver IVA- resurser, kanske bara under del av ett dygn.

IVA är ingen isolerad ö längst in i huset. Bristen på IVA-platser stoppar upp både elektiv och halvakut vård i många verksamheter.

På en snabbfråga i Sjukhusläkarnas styrelse svarade de två kirurgerna, kardiologen, anestesiologen, njurmedicinaren och en av onkologerna direkt ja på att IVA-bristen alltid måste tas med i beräkning i deras arbetsdag. De gav som exempel från just deras verklighet som uppskjutna canceroperationer, större operationer, donationer med levande givare, mindre ingrepp med hög risk där man måste veta att IVA-plats finns, ingrepp som bara kräver en kortare tid på IVA postoperativt, eller bara att IVA-tillgång måste finnas för säkerhets skull. Man kan inte gambla med patientens hälsa.

Flyttar av IVA-patienter görs inte bara mellan sjukhus eller mellan intensivvårdsavdelningar. Platsbristen gör också att man kan tvingas flytta den patient som för stunden är den friskaste till vanlig avdelning. Detta kan medföra tragiska vårdskador då resursskillnaden är för stort och kompetensen en annan. Behovet av intermediärvårdsplatser är fortfarande stort och skulle också bidra till att spara in behovet av några IVA-platser.

Vid alla byten av vårdgivare riskeras att information tappas bort, vilket är väl beskrivet tidigare. Våra journalsystem är fortfarande inte lämpade för att snabbt och enkelt förmedla det viktigaste och mycket information i själva mötet och i den mänskliga kontinuiteten är en viktig faktor för säkerhet och bra behandling.

Sjukvården ska också ha beredskap för mer oförutsedda händelser som vid större olycka eller brand men också med insikt om ökad risk för större gängvåld och attentat. Det går inte att växla upp till säker och trygg omfattning om vi har för låg nivå från början. Befintliga nu stängda IVA-platser måste alltså hållas öppna och sen öka i antal.

Sjukvården ska också ha beredskap för mer oförutsedda händelser som vid större olycka eller brand, men också med insikt om ökad risk för större gängvåld och attentat.

Det handlar inte bara om antalet vård­platser. Det handlar också om att vi ska vårda rätt patienter på rätt sätt. Metoder, apparatur, diagnoser förändras och utvecklas. Att läkares och sjuksköter­skors fortbildning inte är reglerat i föreskrift är ofattbart. Vi har tagit upp detta med ansvarig minister Lena Hallengren och också fått draghjälp av andra partier, exempelvis (m) som lyft frågan med hänvisning till min ledare om fortbildning i Sjukhusläkaren.

Svaret är dock som tidigare att det är en fråga mellan parterna, men det har ju inte fungerat hittills. Här skulle vi behöva patientorganisationernas hjälp för att påverka regeringen!

Sveriges goda medicinska ställning internationellt är ett resultat av personalens­­ kunskap och ansvarskänsla. Men just nu upprätthålls kvaliteten på många håll med personalens egen hälsa som insats. På sjukhus kan man idag tyvärr inte ta ansvar för mer än den lilla bit av patientens vårdtid som man har i omedelbar direktkontakt, och ibland inte ens för den. Det måste ändras om inte kompetensflykten ska ta fart ytterligare.

Så bättre arbetsmiljö med kontinuitet och kompetens­utveckling efterlyses.

Se på Sunderbyns IVA som lyckats skapa en bra arbets­miljö och som idag inte har sjuk­sköterskebrist. Här ser man återigen vikten av ett nära chefskap. Ett konkret och roligt exempel att hitta!