Krönika

Inte som andra utbildningar

Jag fick en liten förpackning och en instruktionsbeskrivning i handen i går. Vi ska odla bakterier ur tarmen och alla ska därför ta prov på sin egen avföring.
Många skruvar på sig och verkar tycka att det är lite pinsamt det hela. En pratade om att ta sin hunds bajs i stället, en annan om att ta prov på sina småbarn.

Men jag antar att det är en nyttig del i vår skolning till läkare. Kan vi inte prata neutralt om avföring blir det svårt att förmå patienter till att känna sig bekväma i att prata om sina problem på det området.
Om fyra år när vi går ut på vik eller AT kommer vi nog att vara tillräckligt yrkesavtrubbade för att kunna prata avföring eller sexuella problem utan att bli generade. Men än så länge är vi inte där. Och vi behöver nog komma över ett par till sociala pinsamhetsspärrar på vår väg in i läkaridentiteten.

Laborationen i dag gick bra. Alla smusslade diskret in sina prover, undvek att snegla på andras och strök snabbt ut lite på sina agarplattor. Nu ska proverna få ligga i 37 grader varma skåp och bakterierna får växa till sig över helgen. På måndag ska vi börja analysen. Det ska bli spännande att se vad det är för bakterier man bär runt på. Förhoppningsvis är det bara snälla sådana.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera