• 14 juni 2019
• 0
• AV: Björn Ekman

Som alla andra runt om i vårt avlånga land så har jag noga följt planerna för Den Stora Sjukvårdsreformen som är under utredning. Direktiven till sagda utredning lyder (lite löst): ”Anna, kan du inte ta Görans utredning vars rekommendationer ingen fattade och, typ, försöka föreslå vad katten vi ska göra med den där primärvården som allt färre verkar ha sett till. Åk gärna utomlands för lite inspiration, men rör för bövelen inte regionerna, då blir det bara ett herrans liv!”

Regeringen vill uppenbarligen både äta kakan och ha den kvar. Men att ge ett uppdrag om att förändra svensk hälso- och sjukvård med begränsningen att inte röra vid den mest grundläggande problematiken är snarare som att både behålla elefanten i rummet och försöka valla ett gäng pilska katter. Sådana överambitioner har en förarglig tendens att leda mot haveriets ängder.

Det här är en viktig utredning och den leds av en både kompetent och erfaren utredare som verkar ha suttit på fler chefsstolar än vad till och med jag trodde svensk vård kunde införskaffa. Och vi har ju faktiskt redan sett några resultat av utredningen, bland annat i form av en drygt 500-sidig primärvårdsreform. Bara referenslistan löper upp i en dryg handfull sidor, men intressant nog kunde den inte identifiera en enda forskningsstudie om svensk primärvård publicerad i en akademisk tidskrift. Antingen är svensk vårdforskning så irrelevant som man kunde misstänka eller så är forskningsbaserad evidens inte något som utredningar beblandar sig med.

Nyligen fick jag chansen att höra om planerna direkt från chefsutredarens mun så det var med stora förväntningar som jag bänkade mig med en trave blanka A4-ark, en nyvässad gåspenna och bläckhornet fyllt till brädden. Här skulle noteras spännande reformförslag!

Vid just den här föreställningen hade också ledaren för landets medikusar erbjudits en huvudroll. Birollerna spelades av en riktig allmänläkare, en tapper forskare och en vältalig politiker.

Läkarordföranden hade varit på inspirationsresor och beskrev ingående Danmarks och Norges primärvårdssystem. Dessa system, som bygger på privatpraktiserande allmänmedicinare, inte bara skiljer sig drastiskt från det svenska vårdcentralssystemet, de är tydligen också under av perfektion. Inte en enda svaghet noterades! Ordföranden missade också att nämna att Danmark nu går vidare i sina reformer och avskaffar regionerna helt enligt ett nytt förslag. I fri överföring kan man säga att de nu schasar ut elefanten ur rummet.

Hur mycket jag än önskar utredaren lycka och framgång med förordningsskrivningarna så är det svårt att se hur den här cirkeln ska kunna anta kvadratiska former.

Att Sverige ska göra som i grannländerna har ju framförts förr. Och det låter ju väldigt lockande, åtminstone ända fram till att den riktige läkaren hade fräckheten att påpeka att det är högst osannolikt att tillräckligt många svenska läkare vill arbeta som privatpraktiserande egenföretagare. Därmed rycks ytterligare en matta undan för att överhuvudtaget fundera i de här banorna.

En grundtanke i utredningen är att det ska ske en resursöverföring från sjukhusen till primärvården. Även det är en upprepning av vad som sagts många gånger tidigare. Skillnaden den här gången är att nu ska lagar skrivas om och förordningar uppdateras. Tron på lagar och förordningar är givetvis det sista som får överge en statlig utredare. Men samtidigt finns det en risk att förslagen också den här gången går till botten när de krockar med verkligheten som ju heter att det investeras flitigt i nya sjukhus runt om i regionerna. Man får anta att alla dessa också ska fyllas med både personal och allehanda utrustning vilka ju har en tendens att kräva fortsatta resurser.

När applåderna ebbat ut tittar jag ner på mitt bläckfyllda ark för att försöka se var vi står. En nationell plan i ett uttryckligen regionalt system. En primärvårdsreform byggd på delvis felaktiga premisser och en analys i princip helt befriad från evidens. Hur mycket jag än önskar utredaren lycka och framgång med förordningsskrivningarna så är det svårt att se hur den här cirkeln ska kunna anta kvadratiska former. Ridå!