Individen och kollektivet
"Kollektivet ger en grundplatta att stå på. Kollektivets kraft ger mycket bättre grundförutsättningar för de flesta och fungerar som en viktig grundplåt, en stark lägsta nivå. Men kollektivet kan aldrig ersätta individens kraft. Det föreligger istället risk för det motsatta, att det hämmar den enskildes möjligheter", skriver Karin Båtelson i en krönika.
Nu har jag lämnat över ordförandeklubban till den bästa tänkbara efterträdaren, Elin Karlsson.
Läkarförbundet är en fackförening och yrkesföreningarna, som Sjukhusläkarna tillhör, hakar också på med andra dimensioner som professionalism och patientnytta.
Ett fackförbund arbetar för kollektivet, dvs hela gruppen. Förhandlingar mellan parterna har gett oss anställningstrygghet, avtal om årliga löneuppräkning, semester, föräldraledighet och en mängd rättigheter och skyldigheter som gynnar just gruppen. När enskilda råkar illa ut kan kollektivet/fackföreningen också ibland skipa rättvisa eller åtminstone mildra fallet. Inget av detta hade man uppnått som enskild individ.
Kollektivet ger en grundplatta att stå på. Kollektivets kraft ger mycket bättre grundförutsättningar för de flesta och fungerar som en viktig grundplåt, en stark lägsta nivå.
Men kollektivet kan aldrig ersätta individens kraft. Det föreligger istället risk för det motsatta, att det hämmar den enskildes möjligheter.
Individens önskan att arbeta mycket övertid för att tjäna mer pengar hindras av skyddet för hela kollektivet att utnyttjas obegränsat. En avtalsrörelse som ger 2 procent lönepåslag är bra för kollektivet, framför allt om andra grupper tjänar mindre i kronor, men 2 procent är ju ganska marginellt för individen. Fackförbundet ser dessutom till att pengarna hamnar där de gör mest nytta för hela gruppen, alltså att det inte ska läggas pengar på dig som individ när du precis ska gå i pension eller själv precis löneförhandlat dig fram till en ny tjänst. Detta drabbar dig negativt just då, men tjänar dig bra vid alla andra förhandlingstillfällen genom livet.
Kollektivtanken skapar alltså en bra bas men kan aldrig ersätta individens drivkrafter eller kompetens.
Kollektivtanken skapar alltså en bra bas men kan aldrig ersätta individens drivkrafter eller kompetens. Karin Båtelson, tidigare ordförande för Sjukhusläkarna
De är bara individen som kan göra verklig skillnad.
Det är bara du som individ som kan skriva en avhandling.
Det är bara du som individ som kan åta dig ett chefskap för bättre beslut som gagnar patienten och vården.
Det är bara du som individ som kan bli en fantastisk handledare och bollplank för många nuvarande och blivande kollegor.
Det är bara du som individ som kan välja att växla karriär till industrin, till någon myndighet eller annan organisation (som Sjukhusläkarna) för att förbättra för många fler än bara patienterna du möter.
Det är bara du som individ som kan bli en ledande kliniker och världsledande forskare.
Det är bara du som individ som sitter med en patient och kommer överens om hur ni ska komma vidare på bästa sätt.
Det är bara du som individ som kan starta en egen mottagning eller en vårdcentral.
Det är också bara du som kan driva din egen karriär.
Det är bara du som individ som aktivt väljer i varje stund om du ska vara kvar i en organisation som du inte respekterar, eller med en chef som inte ser dig som den viktiga resursen för det du kan och just dina förtjänster. Man väljer faktiskt både bana, chef och arbetskamrater.
Alla specialiteter har sina avigsidor. Alla arbetsgrupper har någon dysterkvist utan vingar. Alla chefer passar inte alla. Att bara välja bort och på heltid arbeta som hyrläkare är ett kortsiktigt och dåligt alternativ, då väljer man bort det riktiga ansvaret och påverkansmöjligheter.
Det är alltså bara du som individ som måste inse din egen styrka. Karin Båtelson
Det är alltså bara du som individ som måste inse din egen styrka. Det är bara du som individ som måste använda din unika kunskap och alla dina möjligheter för att förändra och förbättra antingen där du är, eller när du tar beslutet om vilket nästa steg som du ska ta.
Att få in detta i allas tankevärld har alltid varit min drivkraft för att arbeta i Sjukhusläkarna.
Varje enskild individ inom Sjukhusläkarna representerar den högst medicinskt utbildade kompetensen i landet. Det lyfts sällan som en styrka och värderas absolut inte korrekt i sjukvårdens vardag. När jag började inom Läkarförbundet pratade högsta företrädare istället om att läkarutbildningen var en ”hantverksutbildning” och att strategi och ledarskap inte var naturligt för läkare. Inget kunde kännas mer provocerande.
Att som ordförande få företräda 22 000 sjukhusläkare har varit fantastiskt och vi jobbar dessutom nära Chefsföreningen, Industriläkarföreningen och SYLF. Här finns otaliga individer som kommer att välja olika vägar genom yrkeslivet och många fler än idag borde kryssa mellan dessa föreningar under sin karriär.
Att Elin tar över som ordförande för de starka individerna i styrelsen för Sjukhusläkarna och hela organisationen är löftesrikt om att arbetet ska fortsätta.
Möjligheterna är oändliga för alla med läkarutbildning och oavsett allt negativt vad folk och opinion uttrycker och vad du kanske själv felaktigt intalar dig: Det är aldrig för sent. Och tro aldrig, aldrig, att du inte har några valmöjligheter.
