Ett besök i verkligheten
I dag fick jag och min lilla studentgrupp besöka en vårdcentral och följa arbetet inifrån. Eftersom jag har en kronisk åkomma gör jag regelbundna kontroller hos min familjeläkare. Jag inbillade mig därför att jag hade koll på hur arbetet på en vårdcentral fungerar. Men oj, så fel jag hade.
Det började med att vi fick byta om till arbetskläder. Det kändes väldigt speciellt och märkligt. Som reporter har jag besökt många vårdavdelningar, men alltid varit en iakttagare. Nu blev jag en av ”dem”. Patienterna såg mig plötsligt som en i personalen och tittade förväntansfullt efter mig där de satt i väntrummet och väntade på att bli inkallade.
Jag blev med ens medveten om hur otroligt lite jag kan om mitt framtida yrke.
Under förmiddagen fick vi sitta hos varsin familjeläkare och vara med när de tog emot patienter. Jag fick bland annat lyssna på lungljuden hos en kvinna med astma. Jag hörde tydliga blåsljud överallt utom på ett ställe. Läkaren berättade att det berodde på slembildning (eller något sådant) just i det området.
Många patienter blev förvånade när jag berättade att jag gick termin 1. De förväntade sig nog att jag skulle vara mer erfaren. Vid ett enda tillfälle lyckades jag i alla fall tillföra något. Det var en person med spänningshuvudvärk och jag föreslog att han skulle testa bettskena. Det mindes jag från ett reportage om huvudvärk som jag skrev för en massa år sedan. Läkaren höll med mig om att det var värt att testa. Oj, så glad jag blev!
På eftermiddagen fick vi se labbet och testa att ta blodprov på varandra. Första gången jag stack min klasskompis gled nålen ut, men andra gången gick det bra. Det kändes häftigt att få prova på det på riktigt. Jag har alltid undrat hur svårt det är att pricka rätt, men det var ju inte så väldigt svårt.
Desto knepigare tyckte jag att det var med blodtrycket. Jag lyckades till uppfatta värdena någorlunda rätt, men där inser jag att det krävs träning för att göra det snabbt och smidigt.
När dagen var slut satt vi alla fyra studenter och var supernöjda. Att så tidigt i utbildning få komma ut i verkligheten var verkligen nyttigt. Nu blev det mycket mer konkret för oss vad vår framtida yrkesroll innebär. Det verkar svårt, tufft och krävande men framför allt otroligt varierat och spännande.
Jag längtar redan till AT.
