Ensam läkare på akuten – hjälp!
Min puls sköt i taket och jag bläddrade frenetiskt i akuthandboken. Hur behandlar man det här? Jag vet vad patientens problem är men jag vet inte hur jag ska behandla det! Till slut ringde jag bakjouren och bad om vägledning. Sjuksköterskan administrerade på min inrådan rätt läkemedlel och patienten började gradvis återhämta sig.
Nejdå, jag har inte ensam haft hand om en riktig akutpatient. Häromdagen hade vi simulationsövningar med en skrämmande mänsklig docka på Kliniskt träningscentrum. Hen kunde prata, hade palpabel puls och hjärt- och lungljud.
Eftersom fler kursare kommer att göra samma fallövningar framöver kan jag tyvärr inte avslöja några detaljer.
Alla i min grupp fick prova på att vara läkare varsin gång. Vi turades om att agera sjuksköterskor. Instruktionen var då att vi inte fick hjälpa läkaren med diagnostiken. Det var synd att vi inte kunde ha riktiga sjuksköterskestudenter att öva med i stället. Ursprungligen var det tänkt så. Jag tror alla i gruppen var nervösa när de var ansvariga läkare. Fast de dolde det väldigt bra. Vi har ju ingen erfarenhet att skilja ett urakut läge från ett allvarligt men någorlunda acceptabelt tillstånd. Vi vet inte hur snabbt man kan vänta sig en förbättring efter administration av ett läkemedel. Det kändes att vi har mycket kvar att lära. Men samtidigt var jag imponerad av att vi alla kunde sätta diagnoserna rätt snabbt.
Det väckte mycket tankar att göra övningen. Lite självkännedom om hur man reagerar i skarpt läge fick man på köpet. Även om det var en docka kändes det som att jag till varje pris ville rädda henne och lindra hennes besvär. Det var tur att det fanns en bakjour tillgänglig inom övningens regelramar. Alla i min grupp ringde och konsulterade den. Det är nog en nyttig vana att ha. Det kommer dröja länge innan vi samlat på oss så mycket erfarenhet att vi inte skulle ha någon nytta av att konsultera en mer erfaren kollega.
Nästa vecka har vi den sista klinikplaceringen för denna gång. Sen är det tre veckor med teori igen. Jag längtar inte dit. Nu är jag i stället riktigt sugen på att börja jobba i vården.
