Krönika

En e-lycka kommer sällan ensam

England betalade 160 miljarder för sitt olyckade försök att införa användbart IT-stöd i sjukvården. I Sverige säger landstingen stolt att deras IT-kostnader minsann bara är åtta miljarder med samma resultat!

Begreppet e-hälsa har dock kommit för att stanna, vilket innebär att vården är mogen att flytta ut på nätet. Alla medborgare ska inom en snar framtid uppnå e-vig hälsa och välgång genom att oavbrutet använda sociala medier och appar ständigt uppkopplad mot sin journal!

Denna strålande framtidsvision utmålas av lyckliga politiker och strateger, stödd av sin något överlägsna uppfattning att internet kan få en idiot att verka smart.

O-hälsoträsket ska ersättas av e-hälsoträsket och journalsystemen och programvarorna är fler än de gamla grekerna och redan dom trodde sig leva i nutiden, suckar däremot den, i denna fråga, lätt dystyma läkarkåren.

Denna kår stödd även av annan personal envisas dessutom med att likt papegojor framhärda att förbättringspotentialer finns i dagens system. Hur ska patienterna kunna få tillgång till all sin information över nät, suckar man dystert, när vi knappt kommer in i datorerna själva.

De många olika utvecklingsprojekten som ska förbättra för patienterna och förbittra för läkarna är många och långa anses det. De är oftast gammalmodiga redan från start, projekten alltså, absolut inte läkarna, och utvecklas inte heller. Många är också de involverade personer som uppfinner saker som redan finns uppfunna och sedan länge i bruk nån annanstans, men det är förstås så mycket roligare att göra det själv.

Ett landsting köpte en Cosmicversion med den stolta devisen ”Vi köper inte ett journalsystem, vi köper en vision” och läkarna som jobbar med det kan nu flera år senare intyga att de har visionen kvar.

Man måste dock ha respekt för att man inte pratar samma språk i IT-världen och övriga världen. Oklarheter i betydelsen av termer och begrepp kan lite lömskt i onödan skapa oförståelse och missämja. Exempel på ord som är förvillande lika men har helt olika innebörd i de olika världarna är tex ”färdigutvecklad”, ”driftsklar” och ”införd”.

Möjligheten till en bra och tydlig kommunikation är viktig också för Socialstyrelsen som har ett projekt som man ska genomföra, men då inom vården.

Det innebär att all vårdpersonal ska enas om att skriva samma språk, att alla journaler ska kunna läsa varandra och att dessutom patienter ska förstå vad som står i dom. Med insikt om att projektet har en viss komplexitet har Socialstyrelsen satt upp en lång tidsgräns och ska vara klar först om några månader.

Att man som läkare sedan grekerna och latinet uppfanns med lätthet kunnat förstå det viktiga innehållet i en journal från många av världens länder är nu förlegat och gammalmodigt.

Mycket har också hänt sen journaltexter som ”Op app, postop glatt, åvb” var gängse med betydelsen ”Opererat blindtarm, mår bra, åter vid behov”. Detta kondenserade och ändamålsenliga språkbruk har nu i värsta fall ersatts av långa haranger om att patienten sitter i sängen, äter falukorv och kissar, följt av vilka bakterier man ev kan ha passerat på vägen till jobbet.

Så nu efterlyses alltså ett kortare och mer stringent språk i journalerna som också ska vara naturligt att förstå för dagens patienter. Inom en snar framtid kommer ovanstående medicinska förlopp följdaktligen att på modernt sätt uttryckas som ”Op cool, pat tkr livet äger sönder och chillar 24/7”.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-06

Avancerad vård i hemmet-hur bra fungerar den?/Jul-läsning:Nobel- special/ Aktuella profilen: Bosse Lindquist fick en mer positiv bild av läkare efter Macchiarini-affären/Porträttet: Sjukvårdsdirektör vill riva murar mellan sjukhusvård och primärvård/Ny krönikör: Camilla Starck/

Prenumerera