Dr Snake i kast med den nya makten
Läkaryrket erbjuder många möjligheter för skilda personlighetstyper. ”Förut saknade jag ödmjukhet, men nu är jag perfekt” är ett uttryck som kan föra tanken till neurokirurger. Uttrycket ”Livet är orättvist och sen dör man” förknippar man oftare med fackliga.
Nej, det var orättvist mot de engagerade och driftiga fackliga i läkarkåren som med liv och lust vill utveckla miljö och innehåll för läkarna både på arbetet och i plånboken. Professionellt ser man sig förstås genom hela livet som läkare, så det fackliga arbetet utförs hela tiden oprofessionellt.
Många nutida chefer har dock börjat sin bana i det fackliga skrået, som ju tidigare var den enda chefsutbildning arbetsgivaren hade.
De fackliga strukturerna är alltså gamla och välkända. Ta detta med årsmötet! Denna demokratins triumf i möjlighet för gräsrötterna att direkt föra fram sina åsikter och påverka och göra skillnad.
Steg ett är att den duktiga och entusiastiska styrelsen med stor omsorg bjuder in någon erkänt publikdragande, kunnig och för verksamheten riktigt intressant person, som kan få årsmötesdeltagarnas engagemang att väckas i att utveckla det roliga fackliga arbetet till ännu högre höjder.
Steg två är att hitta en tillräckligt liten lokal.
De som sen dyker upp den aktuella kvällen förutom gästföreläsaren och den absolut innersta kretsen väljs in i styrelsen. Om han eller hon lyckas bevisa sig vara förbipasserande städare eller asylsökande på väg till akuten så blir det valberedningen.
Fackets uppgift är också att mångfacetterat och välvilligt företräda alla medlemmars olika viljor. Ledningens inställning att hungriga vargar jaga bäst bemöts oförtrutet med den fackliga devisen att glada grisar ger bättre kött.
Den hårda ekonomistyrningen, till förfång för kunskapsstyrning, kritiseras med att sjukhusen har gått från Centers of Excellence till Centers of Excel.
Fördelen med team är omtvistad, även inom kåren. Dels för att dagens patienter är så pålästa och insatta på egen hand att de bara vill och behöver komma till vården för en snabb second opinion. Men också för att läkarnas kompetenser värderas som dyra, bara fram till klockan fyra. Efter det har alla andra yrkesgrupper gått hem.
Kritik från facket ses dock inte med blida ögon och dessutom som gammalmodig. Att vara modern innebär nämligen att man inte säger emot.
Även interna motsättningar mellan olika åldersgrupper kan skönjas. Ofta får man till exempel höra att de äldre läkarna anser att när de var underläkare så var det överläkaren som skulle gå till banken klockan tre. Men nu när de själva är överläkare är det underläkaren som ska gå till banken klockan tre.
Nu behöver ju ingen gå till banken längre och vid en kritisk vetenskaplig granskning av detta påståendet kommer man nog fram till att den person som går hem kl tre som underläkare är densamma som kommer gå hem klockan tre som överläkare.
Ja, maktstrider finns inom och mellan yrkesgrupper. Poliser är inte längre en oantastlig övre kast sen de gjorde Bondmiljö av överkast. Inte heller läkarna trots sitt allsmäktige kunnande. Den verkliga makten har idag erövrats av en helt annan yrkesgrupp.
De som med ett enda ögonkast på klockan kan få vilken överläkare, Säpoagent eller sjukhuschef som helst att underdånigt böja på huvudet och stamma fram en ursäkt.
Det gäller dagisfröknarna.
Fullständigt brilliant och korrekt. Dagens sammhälle styrs av dagisfrö… förlåt, PEDAGOGER, som har en ockult medicinsk kunskap om den absoluta nödvändigheten av karensdagar EFTER feber och skillnaden mellan smittosamt och inte smittosamt snor…
Väl skrivet!