• 08 juni 2021
• 1
• AV: Karin Båtelson

En förtvivlad kompis ringde och frågade om jag på något sätt kunde hjälpa till för att dottern skulle få adekvat vård. Inte akutakut, men dottern lider av en allvarlig sjukdom i kritiskt skede. Han berättade om oklara besked, felaktiga besked, inga besked, ändrade besked eller rent brutna löften. Han upplevde också att de bemötts av människor som inte förmedlat förståelse och empati.

En annan vän som arbetar som sekreterare på en sjukhusmottagning med hopplöst långa väntetider – flera år för oprioriterade patienter – förklarar trotsigt att den som ringer och klagar får en tid direkt. Jag vägrar att sitta där och bli utskälld och jag lider med dom som gråter, säger hon.

Som sjukvårdsanställd, och dessutom förtroendevald av medlemmar som man vet sliter och verkligen ger sitt yttersta, så blir jag alltid ledsen av alla dessa kontakter. Jag inte bara skäms och känner mig maktlös utan känner mig också oerhört frustrerad över att det inte fungerar och att jag inte kan bistå med adekvat hjälp.

Pandemin har blottlagt stora brister i samordning, beredskap och resurser inom och mellan regionerna och man har också byggt upp ett gigantiskt vårdbehov med all undanträngd vård. Regionerna som, i samarbete med sin arbetsgivar- och intresseorganisation SKR, är ansvariga för det allra mesta av styrningen av sjukvården var starkt ifrågasatta redan innan pandemin och de är än mer ifrågasatta nu när det kommunala självstyret inom sjukvården – 21 små egna land i pyttelandet Sverige – allt mer utvärderas efter pandemiåret.

Så varför är det så här? Tidningen Sjukhusläkaren har tidigare under året fått allas blickar att vända sig från Norge och istället se på Danmark har fortsatt sin granskning av vården för våra danska grannar. Varför lyckas Danmark där Sverige kapitalt har misslyckats?

I Danmark har staten satt upp tydliga mål för hälso- och sjukvården. Mål som inte är förhandlingsbara. Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna

I Danmark har staten satt upp tydliga mål för hälso- och sjukvården. Mål som inte är förhandlingsbara. Sjukvårdslagar och författningar ska följas och patienter har lagstadgad rätt till vård. I Sverige har vi nästan tvärtom – här får regionerna premier för att de följer lagstadgade krav, exempelvis om vårdgaranti. Ett märkligt system att får extra betalt för något som du redan taxerat medborgarna för.

Nej, i Sverige har regionerna fritt valt arbete och har inget tydligt krav att tillhandahålla den vård som behövs. I praktiken kan man lugnt avvakta ytterligare stimulansmedel från staten ska komma. På deras intresseorganisations hemsida är det svårsökta redovisningar av väntetider och enbart om inom eller utanför den lagstadgade vårdgarantin. ”Den lagstadgade vårdgarantin” är i sin tur politikerbestämd, tidsstyrd och inte alls baserat på vare sig medicinska eller patientens förutsättningar. Patienterna har få rättigheter i praktiken medan du i Danmark får hjälp att få vård i annan region eller till och med utomlands om inte väntetiderna hålls.

Regionpolitiker för också fram vikten av närhetsprincipen, vård nära medborgaren alltså. Men det stämmer dåligt då de flesta regioner bara vill bli större och större.

Dessutom ståtar lilla landet Sverige med två av Europas största sjukhus. Fast det har vi ju egentligen inte eftersom det är samma sjukhus med ny logga och behov av enorma administrativa överbyggnader.

Regionerna har visat att de istället för närhetsprincipen har en övertro på stora ”långtbortaorganisationer”, bara det inte är staten. Karin Båtelson

Regionerna har visat att de istället för närhetsprincipen har en övertro på stora ”långtbortaorganisationer”, bara det inte är staten.

Vi har dessutom olika nivåer av självstyrande enheter, helt utan demokrati eftersom de mest fantasifulla politiska koalitioner uppstår efter varje val. De uppstår på alla självstyrande nivåer, kors och tvärs, där man ger och tar olika hjärtefrågor hit och dit. Helt ovanför medborgarnas huvuden, utan möjlighet för oss väljare att påverka eller förutse. Jag skulle vilja kalla det för maktfullkomlighet.

Läs nu detta numret om Danmark. Läs om Lena i invalidiserad väntan på ny höft i Sverige när Danmark har obegripligt korta vårdköer. Dessutom läkare i beslutande ställning på nationell nivå, att både profession och privat vård är en självklar del i utförande och uppföljning och att medborgare absolut inte stängs in i en region utan får hjälp till vård både till annan region och utomlands.

Vi kan förstås inte copypasta Danmarks sätt att organisera sin sjukvård, men jag vill se att vi uppnår deras resultat och slippa alla frustrerande telefonsamtal om motsatsen.