• 09 december 2014
• 0
• AV: Mikael Hoffmann

Författaren Marcel Prousts alter-egos starka upplevelser av doft och smak i första delen av ”På spaning efter den tid som flytt” är ett utmärkt exempel på luktsinnets direkta koppling till det limbiska systemet, så viktigt för minnen och känslor.

Det är december och dofterna slår emot mig direkt jag träder in i templet. Men det är inte rökelse och myrra, inte heller säsongens dofter med kanel, saffran och citrus i centrum. Det är fel dofter. Det doftar starkt av blomster och aromatiska oljor.
Orsaken är förstås att jag – precis som så många andra vid denna årstid – träder in i den moderna tidens tempel, ett köptempel.
Alldeles innanför entrén ligger en affär som säljer tvål, parfym, badbomber och andra starkt doftande varor. Hur tänkte egentligen hyresvärden när varje besökare skall tvingas genom ett doftmoln så starkt att jag som inte ens är överkänslig mot dofter eller har obstruktiva luftvägsbesvär ändå spontant längtar efter lite beta-2-receptorstimulering? (Jo, jag är en miljöskadad klinisk farmakolog.)

Lite längre in så vandrar jag genom en livsmedelsbutik med svaga men ändå tydliga dofter av nybakat bröd, kaffe och äpple. Är det dofterna av varorna jag känner eller är det trenden sinnesmarknadsföring importerad från USA?

Till slut får jag och mitt doftsinne ro inne i ett apotek. Här väljer jag ut kryddor och smakämnen som passar för helgen – saffran, aromatisk tinktur, senap. Samtidigt reflekterar jag över att jag handlar något som i dag är livsmedel, men förr i tiden var delar av den medicinska behandlingen. Att det jag köper var dyrt och ofta förfalskades eller åtminstone blandades ut. Att apotek då som nu sågs som en garant för god kvalitet. För det går ju inte att värdera saffran för lockpriset 5 kr halvgrammet i livsmedelsbutiken mot det mångfaldigt dyrare på apoteket även om skillnaden ibland kan vara nog så stor i köket.

Kommen så långt så börjar oron gnaga i mig för när även vi i Sverige ska få uppleva att läkemedel är förfalskade – verkningslösa eller kanske direkt farliga. Redan finns exempel från receptfri handel och naturligtvis från oseriösa internethandlares försäljning. Vi har också fått uppleva Herceptin som stulits i Italien återfunnits i form av manipulerade förpackningar i partihandel i bland annat Finland, men som tur var inte i vården.

Att doftsinnet från början utvecklats för att det skyddade mot farliga ämnen hjälper oss inte när det gäller läkemedel. Här måste vi fortsätta med arbetet att utveckla bättre förpackningar och kontroll av distribution i samverkan mellan läkemedelsföretag, apoteksgrossister och detaljister, samt hälso- och sjukvård.
Med det vänder jag mina tankar hemåt och den stundande helgen samt reflekterar en stund över Ordspråksboken ord om dofter: ”Olja och rökelse gör hjärtat glatt, vänskapens sötma ger själen kraft. ”