• 02 april 2010
• 1
• AV: Christine Takami Lageborn

Nu är det ansökningsperiod för alla som vill börja plugga i höst. Bland annat för de tusentals personer som söker in till läkarprogrammen. När jag för tre år sedan började läsa in naturämnena från gymnasiet kändes det som en smått omöjlig uppgift att ta mig in på något läkarprogram. Jag skulle vara tvungen att höja mig från 1,5 till 1,9 eller 2,0 på högskoleprovet. Att fixa upp betygen till 20,0 kändes meningslöst eftersom det var så liten chans att komma in så.

När jag var liten ville jag bli veterinär, läkare eller journalist. Men när jag gick ut gymnasiet insåg jag deppigt att jag inte skulle komma in på någon av utbildningarna. Jag pluggade lite annat och till slut hittade jag ett journalistprogram som mina betyg räckte till. Läkare och veterinär hade jag gett upp hoppet om. Men jag hade alltid i bakhuvudet att om jag tröttnade på journalistiken skulle jag satsa på att bli läkare.

För tre år sedan körde jag fast kreativt som skribent och då tänkte jag att jag skulle testa att byta spår. Om det inte gick vägen kunde jag jobba vidare som journalist.

När jag skrev PIL-provet på KI i höstas pratade jag med en kille som sökt tre eller fyra gånger utan att komma in. Han hade 20,0 men hade haft otur i lottningen varje gång. ”Kommer jag inte in nu så ger jag upp” sade han. Jag undrar hur det gick för honom. I min klass går det flera personer som sökt flera gånger innan de lyckades komma in. Under tiden har de sysslat med annat, pluggat eller jobbat.

Jag gick inte vidare till intervju i PIL. Då slocknade mina hopp om att läsa på KI i vår. Högskoleprovet var min enda mikroskopiska chans. Men jag trodde aldrig att 1,8 skulle räcka.

Nu ligger min blogg tillfälligt på KI:s hemsidas öppna hus för blivande studenter. Jag hoppas att ni som söker och verkligen vill bli läkare lyckas komma in. Ge inte upp om ni är 19 och det känns omöjligt. Gör något annat så länge.
Lycka till!