• 13 september 2012
• 1
• AV: Mikael Rolfs

Fast fackligt upprörd hann jag ju bli i alla fall.

Dels över den utarmning av chefskapet som verkar drabba vården, eller kanske den del av vården jag ser.

Var finns den chef som säger ”Jag har diskuterat med min ledningsgrupp och sedan beslutat att…”? Nu säger alla chefer: ”Vi har kommit fram till att…”. Hur ska man som facklig förhålla sig till detta?

Vilka vi? Ställningstaganden av anonyma kommittéer som inte ens framställs som beslut gör ju att hela MBL undanröjs.

Jag förstår att det är bekvämt för den som har ansvaret om INGEN är ansvarig, när vi som jobbar ändå förväntas göra det som icke-beslutet handlar om!

Nej, om du vill bli chef, och blir det, ta ansvar för dina beslut!

Det var den första allmänna upprördheten. Sedan råkade jag få en mindre stroke över ett mail som var väldigt trevligt, men där det upplystes om att all administrativ personal hade semester samtidigt, så därför skulle vi vara snälla och utföra vissa av deras arbetsuppgifter!

Nu pirrar det oroväckande i vänster arm igen. Vad är administrationen till för? Detta med att tippa
arbetsuppgifter på vårdpersonal, kräva in massiva mängder oklara uppgifter i olika system, så ingen någonsin hinner klart en mottagning i tid, ha åsikter om det ena och andra med hjälp av mer eller mindre oklara lappar som inte går att förstå i postfacken … är det underligt att svensk sjukvård havererar under
sin egen inneboende tyngd?

Gräsrötterna försöker utföra det vården ska göra och huset ovanför verkar ha till uppgift att hitta på egna arbetsuppgifter till varandra som sedan med fördel ska förpesta vår arbetstid. Sluta upp med detta!

Vi läkare måste säga ifrån när detta nonsens blir mer och mer utbrett. I grunden ska väl ändå administrationen avlasta alla producerande medarbetare allt merarbete som inte gagnar produktionen? Vi ska
vårda patienter och det som vi inte behöver göra ska andra göra, varför är det inte så?

Jag är inte uråldrig, men lite grå, och kommer ihåg när jag på en A4-blankett fyllde i mina jourer för månaden, räknade ner i kolumnerna och visste nästan på decimalen hur många timmar jag skulle få utbetalt, hur många timmar komp och hur många timmar jag tagit ut.

Idag har vi Heroma och det finns ingen person som jag hittills stött på som har kunnat visa mig hur jag ska se detta och faktiskt SE att det är rätt infört och rätt omräknat. Varför?

Dessutom ägnar vi nu mängder av tid åt att fylla i uppgifterna i Heroma, en i taget och med väntan på
att maskinen ska tröska färdigt och sedan plita på. Är det rimligt använd läkartid? Ska verkligen kliniken
tvingas schemalägga en administrativ dag varje period för att jag ska fylla i mängder med information
i slöa, ointuitiva system där det är helt omöjligt att förstå vad som förväntas komma ut och kommer ut? Vem har nytta av att jag sitter och knappar mig fram? Administrationen? Ja kanske för de har ju inte
blivit färre fastän jag utför deras arbete nu.

Sedan fick jag lite ångest över detta med vårdplatser i sommar, ingen kan väl undgått att Karolinska
överraskande fick lite ont om platser… och fler sjukhus hade ju samma situation… i år igen… som enligt utvärdering förra året inte skulle ske igen… eftersom det skedde året innan… osv tillbaka ett antal år. Men nu ska vi utvärdera hur det var så det inte ska ske nästa sommar… igen.