Bajs och spya på hög nivå
Läraren sätter sig på huk. Det är väldigt viktigt vilken höjd man har toalettstolen på, förklarar han. Musklerna i rectum är känsliga för hur vi står när vi trycker på. Han går också igenom konsistensen på bajs, förlåt faeces. Slutligen demonstrerar läraren tydligt hur det går till när vi spyr. När vi spyr drar vi in luft (ulkar) men luftstrupen är stängd och då blir det lågt tryck i matstrupen så det sura maginnehållet ”sugs” upp. Till det lägger vi lite bukpress och så ”uäähhhghh”. Han måste ha tränat för det var enormt verklighetstroget. Det var nästan så att jag fick lite kväljningar själv.
Jag har svårt för spyor.
Faeces har jag lite lättare för att diskutera obehindrat. Kanske är det för att jag ägnat senaste året åt att byta olika nyanser av bajsblöjor. Föräldrar och läkare har kanske lite liknande neutral inställning till bajs. Vad vet jag. Vissa av mina ännu barnfria klasskompisar tycker det är aningen mer äckligt.
Häromveckan hade vi middag med våra faddrar som går andra läkarterminer. Samtalsämnet ledde då in på bajs. Visserligen pratade vi om avföringens kliniska relevans och sådant, men det kändes ändå rätt märkligt att sitta åtta personer som inte känner varandra särskilt bra och prata om bajs.
I dag på fikarasten var det två klasskompisar som diskuterade blodförsörjningen i rectum. Tänk vad fort det går att bli neutraliserad.
Hej! Grattis!!! Kul blogg! Vi sitter här och pratar om att Peter Steele har dött. Vi kom att tänka på dig och hittade hit. Lycka till med studierna! Kram